Andaktsfullt av Tingsek

Foto: Simon Eliasson

Festival2011-07-30 02:10
Konsert
TINGSEK & VSQ
Piteå Dansar och Ler, Kyrkscenen
Fredag, kl 23.30
Betyg: 3
Det är ganska sent på fredagskvällen, men inne i Piteå stadskyrka hörs inga fyllevrål. Här hyschas det. Publiken sitter tysta och snälla och väntar på att Magnus Tingsek ska gå upp på scenen. Andaktsfullt. En skön kontrast till festivalbrötet utanför.
Tingseks senaste album, Restless soul, kom 2009. Det var en godkänd expedition i neosoulens farliga djungel, där man riskerar att sjunka ner i ett sumpigt träsk om man inte väljer väg med omsorg. För ett halvår sedan började Tingsek arrangera om låtarna från albumet, samt ett par nya alster, tillsammans med stråkkvartetten Vindla String Quartet och en keyboardist. 
Det var helt korrekt väg att gå, om man vill undvika träsk. Att han spelar i Piteå stadskyrka med denna nya sparsmakade sättning känns också helt rätt. Kyrkor har ju fantastisk akustik.
Stråkarrangemangen är ömsom mjukt svepande, ömsom taggigt korthuggna. Och framför allt magiskt vackra. När de inte tar över Tingseks snirkliga sångmelodier, lappar de effektivt ihop hans överambitiösa låtstrukturer. Visst är han en smart låtskrivare, men ibland blir det bara för komplicerat. Han går vilse i alla ackordsbyten, utan att hitta de självklara refrängerna – viktiga även inom neosoulen.
Stämningsmässigt får han dock in en fullträff. Den självklara höjdpunkten kommer i slutet, i Arthur Russell-doftande Goodbye. Mäktigt.
Olle Sjögren

Konsert
TINGSEK & VSQ
Piteå Dansar och Ler, Kyrkscenen
Fredag, kl 23.30
Betyg: 3

Det är ganska sent på fredagskvällen, men inne i Piteå stadskyrka hörs inga fyllevrål. Här hyschas det. Publiken sitter tysta och snälla och väntar på att Magnus Tingsek ska gå upp på scenen. Andaktsfullt. En skön kontrast till festivalbrötet utanför.

Tingseks senaste album, Restless soul, kom 2009. Det var en godkänd expedition i neosoulens farliga djungel, där man riskerar att sjunka ner i ett sumpigt träsk om man inte väljer väg med omsorg. För ett halvår sedan började Tingsek arrangera om låtarna från albumet, samt ett par nya alster, tillsammans med stråkkvartetten Vindla String Quartet och en keyboardist. 

Det var helt korrekt väg att gå, om man vill undvika träsk. Att han spelar i Piteå stadskyrka med denna nya sparsmakade sättning känns också helt rätt. Kyrkor har ju fantastisk akustik.

Stråkarrangemangen är ömsom mjukt svepande, ömsom taggigt korthuggna. Och framför allt magiskt vackra. När de inte tar över Tingseks snirkliga sångmelodier, lappar de effektivt ihop hans överambitiösa låtstrukturer. Visst är han en smart låtskrivare, men ibland blir det bara för komplicerat. Han går vilse i alla ackordsbyten, utan att hitta de självklara refrängerna – viktiga även inom neosoulen.

Stämningsmässigt får han dock in en fullträff. Den självklara höjdpunkten kommer i slutet, i Arthur Russell-doftande Goodbye. Mäktigt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om