Den nyskrivna farsen "Nu är det klippt" utspelar sig uteslutningsvis i den kombinerade tatuerar/frisörsalongen "Boris och Boris Salong". Varför dessa två över huvud taget driver företag tillsammans är en gåta. Frisör-Boris är såklart en superfjollig bög som missbrukar champagne. Tatuerar-Boris en halvkriminell sexgalning som är gift med en polis (?). De verkar inte gilla varandra och båda utför helst sina tjänster svart. Okej att den här typen av humor jobbar med klichéer, men kom igen. Det här är lite för enkelt.
Hit kommer i alla fall bruden Elin för att fixa en håruppsättning till sitt stundande bröllop. Samt överaska blivande maken med en svanktatuering. Maken som så klart inte är fin nog för hennes far dyker upp för tidigt. Samtidigt ramlar en kontrollant från Skatteverket in och farsen är i full gång. Efter halva första akten dyker Rolf upp, gestaltad av föreställningens dragplåster. En tyvärr rätt trött Janne "Loffe" Carlsson. Rolf ska föreställa nån form av allt-i-allo som funnits på salongen långt innan de nuvarande ägarna tog över. Han är lat och gubbsjuk och vill helst hem och ligga med frugan eller raka muffen på nån stackars tatueringskund.
Essensen i komedi, särskilt på scen, är tajming och rytm. Det räcker inte med runda ord och sexuella referenser i var och varannan mening. Det gäller såklart även "buskis" vilket den här farsen mer och mer utvecklas till. Man ska vara försiktig att säga att en viss humor är bättre eller "finare" än en annan. Vad som roar oss är högst individuellt och skratt och glädje har samma värde oavsett vad man skrattar åt.
Saknas däremot rytm och tajming, vilket är fallet i den här föreställningen blir det inte roligt. Det spelar ingen roll att Daniel Träff tappar brallorna och visar stålmannenkalsingarna. Eller att Loffe sluddrar knullrufs i tid och otid.
Programbladet utlovar "En hårresande skrattfest" men både skratten och festen lyser med sin frånvaro. Det enda som möjligen kan anses hårresande är biljettpriset på närmare 500 kronor.