Måndagens besked kom inte som någon chock för personalen som under hela hösten har nåtts av medieuppgifter om att tv-avgiften kommer att förändras och att Radiotjänst därmed kan läggas ned.
Bolagets personal består av totalt 300 personer. 240 – varav ungefär hälften är heltidsanställda – av dem jobbar i Kiruna.
August Tapojärvi poängterar att inget beslut är fattat, men konstaterar att situationen är allvarlig för Radiotjänst och Kiruna kommun.
– Det här skulle naturligtvis vara ett hårt slag för den här relativt lilla kommunen. Man kan inte både gräva ut naturrikedomarna ur vår mark och bara ta utan att ge något tillbaka. Vi förutsätter att staten inser det och ser till att vi har ett jobb att gå till även om man tvingas lägga ned Radiotjänst, säger August Tapojärvi som representerar Unionen.
Läs mer: 120 jobb hotade i Kiruna
Läs mer: Ilska hos Radiotjänst i Kiruna
Fackförbundet har redan inlett ett samarbete med Kiruna kommun, där målet är att få staten att ersätta arbetstillfällena om de försvinner.
– Rent logiskt har vi lokalen, utrustningen och personalen färdig. Det är bara att byta flagga och sedan kör vi, så det borde vara en ganska billig investering. Vi vet att nuvarande regering har ett utlokaliseringsprojekt på gång och vi förutsätter att Kiruna finns med på den listan om förslaget blir verklighet.
Tre fjärdedelar av de anställda på Radiotjänst i Kiruna är kvinnor och verksamheten spelar en viktig roll för mångfalden på arbetsmarknaden i kommunen.
– Trots att Norrland har blivit förbisett många gånger finns det ändå en lojalitet och en tilltro till att staten tar ansvar. Alla ska inte tvingas jobba i gruvan, vi måste också ha valfrihet på arbetsmarknaden som i övriga landet.
Vilken typ av ersättningsjobb skulle det kunna handla om?– Ganska svårt att svara på i just nu, men vi vet att regeringens utlokaliseringsprojekt handlar om myndigheter. Det har vi förutsättningarna för. Vi är vana att hantera stora mängder data, det har varit vårt jobb och är vårt jobb just nu. Den branschen kan vi och den är ganska bred och utvecklas. Det skulle rent logiskt vara ett ganska naturligt alternativ, men det finns säkert jättemånga olika alternativ även i den privata sektorn.
Personligen är August Tapojärvi orolig för att en ny finansieringsmodell äventyrar public services oberoende.
– Det är det jag och mina kollegor har kämpat för och det är det vi alla tror på, kommersiellt fri och politiskt obunden radio och tv. Gång på gång vill man lägga det på skatten och flytta makten till politikerna. Det är tråkigt. Och så klart handlar det om mitt levebröd och det är klart det innebär en oro.