Hovrätten, som var enig, anser att samebyn har större rätt än staten till förvaltningen av småviltsjakten och fisket på samebyns marker ovan odlingsgränsen.
Till skillnad mot tingsrätten anser dock inte hovrätten att det handlar om en ensamrätt.
Hovrätten anser dock att staten är förlorande part och ska stå för rättegångskostnaderna.
– Vi har trott på vår sak hela tiden. Det är jättekul att hovrätten kommer fram till samma sak som tingsrätten. Det är jättesvårt att sia om vad det här betyder. Jag förmodar att målet vandrar vidare i rättssystemet, säger Girjas samebys ordförande Matti Berg.
I domen står att samebyn inte utan statens samtycke kan upplåta sin mark för jakt och fiske. Hovrätten slår fast att staten inte har någon rätt att upplåta marken själv.
– Först ska vi glädjas åt att ha vunnit ett steg till i processen. Jag måste titta på domen och analysera vidare vad det betyder, säger Jenny Wik Karlsson, SSR.
LÄS MER: Girjas ordförande: "Räknar med överklagan"
Här är det pressmeddelande som hovrätten skickade ut direkt efter att domen meddelats:
"En enig hovrätt har idag meddelat dom i målet mellan Girjas sameby och staten. Hovrätten anser att samebyn har bättre rätt än staten att jaga efter småvilt och fiska på det aktuella området, men att det inte är fråga om en ensamrätt. De nuvarande reglerna om att länsstyrelsen prövar frågor om upplåtelse till andra anses inte strida mot grundlagen. Hovrätten fastställer därför att samebyn har bättre rätt än staten till jakt efter småvilt och till fiske, men till skillnad från tingsrätten avslår hovrätten byns yrkande om att utan statens samtycke kunna upplåta sin rätt till jakt och fiske.
Hovrätten för Övre Norrland har kommit fram till att staten inte har någon egen jakt- eller fiskerätt på den fastighet som Girjas samebys året-runt-marker ingår i. Under slutet av 1800-talet, då samerna fick sin rätt fastställd i lag, hade staten inte någon sådan rätt på denna mark. Hovrätten konstaterar att staten inte heller därefter fått någon egen rätt att jaga eller fiska inom detta område. Eftersom staten inte har egen jakt- och fiskerätt har staten som markägare inte heller någon rätt att upplåta till andra.
Hovrätten kommer därefter fram till att den rätt till renskötsel, jakt och fiske som samer i det omtvistade området upparbetat genom historien inte uteslutit andra från att jaga och fiska på samma mark. Att samebyn idag inte ensamt får bestämma över jakten och fisket står därför inte i strid med grundlagens egendomsskydd. Inte heller utgör lagstiftningen som förbjuder samebyn att upplåta jakt och fiske en olaglig diskriminering av samer, vilket Högsta domstolen konstaterade redan 1981 i det så kallade Skattefjällsmålet.
Eftersom målet i huvudsak behandlat den del som samebyn har vunnit betraktas staten som förlorande part och staten ska därför betala alla rättegångskostnader.
– Målet har varit mycket omfattande och innehållit en rad svårbedömda frågor konstaterar hovrättspresident Margareta Bergström."
LÄS MER: "Staten borde göra upp med samerna"
Tvisten mellan Girjas sameby och staten inleddes 2009 när samebyn tillsammans med Svenska samers riksförbund (SSR) stämde staten för att få rätten till småviltsjakten och fisket på samebyns marker ovan odlingsgränsen prövad.
Tingsrättsförhandlingarna inleddes i Gällivare i juni 2015. Tingsrättens dom, som gav Girjas sameby rätt till förvaltningen, kom den 3 februari 2016.
Hovrättsförhandlingarna genomfördes i slutet av 2017 i Umeå.