Forsknings- och innovationsagendan är framtagen av innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation och Svemin i samarbete med representanter från forskning, industri, myndigheter, institut och ideella föreningar. Den släpptes 12 maj i samband med Swedish Mining Reasearch and Innovation Day. Det är den fjärde utgåvan sedan den första kom 2013.

– Problemställningarna handlar om att säkra en hållbar råmaterialförsörjning till samhället, identifiera de största utmaningarna samt hur och i vilken ordning vi ska ta oss an dem, säger Jenny Greberg, programdirektör för Swedish Mining Innovation.

– Det vi vet är att efterfrågan på metaller och mineral som vi producerar och skulle kunna producera bara kommer att öka. Vi kan inte mätta behovet genom återvinning som det ser ut nu utan det kommer att behövas en omfattande primär brytning.

Hon menar att processen att ta fram agendan har haft stor betydelse.

– Det är seniora experter och forskare som har skapat en samsyn över vad vi i Sverige behöver göra. Vi riktar resurserna åt samma håll och kraftsamlar för att klara omställningen. Innovationsagendan används sedan för att förklara för politiker på nationell nivå och EU-nivå vad som behövs och hur vi ska kunna klara det. Det behöver göras mycket som forskningsutförarna och industrin inte råder över, men som är nödvändigt för att klara utmaningarna, som exempelvis förbättrade tillståndsprocesser och kompetensförsörjning.

Innovationsagendans största fokus är att ge en bild av vad som behöver göras på bred front för att få till en hållbar processkedja för försörjning av metaller och mineral, berättar hon.

– Det handlar om allt ifrån prospektering och gruvbrytning till att göra förädlingen och resten av processen så hållbar som möjligt. Vi pratar också om en hög grad av automation för att människor ska ha bekväma arbetsuppgifter – digitaliseringen är ett hjälpmedel för att klara av att effektivisera processerna, säger hon och fortsätter:

– Det handlar, förutom klimatet, om en miljömässig hållbarhet, men också om en ambition att inte negativt påverka den biologiska mångfalden. Det är ett otroligt viktigt miljömål.

Hur ser förutsättningarna ut i Norrbotten?

– Vi har unika möjligheter i norra Sverige. Det är en rik berggrund här och vi behöver de här metallerna och mineralerna, säger hon och fortsätter:

– Vi vill inte vara importberoende, både på grund av hållbarhetsaspekten och geopolitiska aspekter. Här kan vi göra det hållbart. Den teknik och de metoder vi utvecklar i Sverige där vi har ett starkt kluster med universitet, gruvbolag och leverantörer, kan vi också använda för att inspirera andra, globalt. Det vi gör får en otrolig påverkan internationellt inom hållbarhet.

Agendan lyfter fram de utmaningar som är mest kritiska att satsa forskning- och innovationsmedel på för att möta branschens behov. Swedish Mining Innovation grundar sedan sina utlysningar på dem.

Vilka utmaningar finns?

– Vi ska ha fossilfria processer som är energieffektiva, men vi har inte tillgång till hur mycket grön energi som helst. Vi måste verkligen använda så mycket som möjligt av det vi bryter, också det som vi tidigare klassificerade som avfall, säger hon och tar järnmalmen som exempel.

– En stor del av de metaller och mineraler vi behöver för den gröna omställningen är biprodukter från brytning av exempelvis järnmalm eller koppar. Det krävs ett massivt arbete för att säkra den tillgången – som så klart ska vara hållbart producerad, både socialt och miljömässigt. De stora utmaningarna är alltså energieffektiva fossilfria processer, resurseffektivitet där vi nyttjar mer av det vi tar upp ur berggrunden, miljömässig hållbarhet, och för att detta ska vara möjligt måste processerna även vara ekonomiskt hållbara.

Vad behövs för att nå målen?

– Agendan innefattar åtta tematiska områden. Prospektering och resurskaraktärisering, gruvbrytning, mineralteknik, metallurgi och återvinning, miljöprestanda, attraktiva arbetsplatser, gruvornas roll i samhället samt jämställdhet och mångfald. En av de allra största utmaningarna för att kunna nå målen är kompetensförsörjningen, säger hon och fortsätter:

– Det finns också många mjuka forskningsfrågor som är viktiga och som handlar om samexistens med andra näringar och övriga samhället, exempelvis rennäringar och andra näringar som behöver yta. Det finns ett stort behov av forskning för att lösa de frågorna om hur man gör avvägningar och kan samexistera.

Hur ser du på framtiden?

– I innovationsplanen finns Vision 2045 som beskriver var vi ska vara då. Det finns ett antal punkter i den. Målet är att vi ska vara världsledande på hållbarhet, att vi inte påverkar den biologiska mångfalden negativt, att vi är helt klimatneutrala, att vi har bidragit till att minska importberoende.

– Målet är också att kunskapen är större om varför vi behöver metaller och mineraler och varför vi har gruvor. I Sverige har vi ett oerhört kompetent kluster av industri, akademi, institut och andra aktörer som tillsammans har en väldigt ambitiös viljeinriktning när det kommer till hållbarhet, och jag är övertygad om att vi kommer att nå våra mål.