Anna Ståhlbröst är professor och ämnesföreträdare vid Luleå tekniska universitet och hennes forskningsämne är Informationssystem. Det handlar om digitalisering utifrån ett individuellt, organisatoriskt och samhälleligt perspektiv.

– Digitalisering och teknisk utveckling måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Det är lätt att fastna i företagslönsamhet och effektivisering, men det kan också handla om en demokratisering eller inkludering. Min forskning utgår ifrån människans och systemets perspektiv. Vi måste lyfta blicken och se hur samhällsstrukturerna påverkas av digitaliseringen, säger Anna Ståhlbröst.

Hennes projekt innefattar exempelvis digitalisering i glesbygden och möjligheten att engagera medborgare i frågor om nya gruvor och skogsavverkning, relaterade till den gröna omställningen.

Vilka är de tydligaste trenderna inom digitalisering och teknologi?

– Det man kan se är trender inom automation, robotisering och autonoma, helelektriska fordon. Vi kommer automatisera mer och mer. Arbetsmarknaden kommer förändras i framtiden, säger hon och berättar om ett tidigare scenario med stora förändringar.

– När industrialismen kom så togs en stor del av de fysiskt farliga jobben bort. Vi ersatte exempelvis människors muskelkraft med maskiner. Nu ersätter vi människans hjärna med en maskin i stället. Vad kan då komma att hända i framtiden?

Vilka jobb försvinner nu?

– Det kommer handla om rutinartade arbeten som kan struktureras upp i en entydig process. Administrativa arbeten, analyser av data, som att analysera bilder som exempelvis röntgen kan göras mer träffsäkra med artificiell intelligens. Jag hoppas att utvecklingen kan göra att vi kan lägga mer tid på det människan är bra på – mellanmänskliga relationer och kreativitet.

Utvecklingen sker gradvis, menar hon.

– Vi har fortfarande ganska smala AI-system. Man trodde att vi skulle ha en mycket större del självkörande bilar redan 2020, men så blev det inte. Det var mer avancerat än man trodde och man har inte lyckats utveckla systemen helt ännu. Men det kommer att komma.

Vilka utmaningar ser du i framtiden?

– Det finns en risk för klassklyftor. Arbeten som en stor del av medelklassen utövar kommer digitaliseras bort så det finns en risk för att man ökar klyftan i samhället, att vi får en elit. I min forskning studerar vi vem som får makten när vi utvecklas och inför nya digitala system. Jag intresserar mig också för etiken kopplat till AI och machine learning, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att det kommer ske en maktförskjutning till de som behärskar teknologin. Under många år har ekonomer haft mycket makt. Fokus har legat mycket på marknadsekonomi, samhällsekonomi och företagsekonomi, men nu börjar mycket makt ligga hos ingenjörer. Vi ger redan nu mycket makt till ingenjörerna, de som konstruerar maskiner och stora delar av vårt samhälle. Det finns en fara i det tankesättet. Om vi ger de som kan programmera maskiner makten över hur våra samhällen ska fungera så ställs de utan kunskaper i den frågan utanför och blir passiva mottagare av de lösningar som görs. Man hade önskat att de som har ett samhällsperspektiv, människor med bredare bild, hade haft en del av makten, men makten förskjuts gärna till det som är hajpat för tillfället. Makten behöver vara fördelad mellan många olika kompetenser som kompletterar varandra. Nu tycker politikerna att vi ska bli bäst i världen på att använda oss av digitaliseringens möjligheter och då är det viktigt att alla inkluderas.

Ser du några risker med artificiell intelligens?

– Elon Musk menar att artificiell intelligens och självlärande system kommer förgöra oss, medan andra menar att vi kommer arbeta sida vid sida. När vi börjar utveckla system som bygger på deep learning så finns risker att det utvecklas på ett sätt som vi inte önskar. Vi måste vara noga med vilket mål vi har, vad självlärande AI-system har för mål som de ska uppnå och huruvida vi människor står i vägen för det målet. Om vi utvecklar självlärande AI som löser klimatfrågan så kommer den se till att utplåna mänskligheten för att det är vi som orsakar problemet. När vi experimenterar så måste vi säkerställa att vi kan rycka pluggen, att människan har makten över systemen. Det är klumpig teknologi nu, men den blir alltmer sofistikerad.

Vilka riktlinjer finns att uppfylla?

– Inom EU finns ett antal riktlinjer och så finns etiska riktlinjer att uppfylla. Man ska inte åsamka skada och man ska följa mänskliga rättigheter och liknande, men det handlar om den forskning som är finansierad av forskningsfinansiärer. Företags- och försvarsfinansierad forskning kommer inte ha samma krav på att följa de riktlinjerna. Det finns stora etiska frågor att hantera där.

Vilka möjligheter ser du framöver?

– Det kommer kunna gå att analysera enormt stora datamängder som gör att vi kommer förstå exempelvis klimatförändringar, miljöproblem, sjukdomar och liknande på ett helt annat sätt, vilket kommer göra att vi kommer kunna fatta mer underbyggda beslut. Vi kommer att förstå världen mycket bättre än vi gör i dag, säger Anna Ståhlbröst och fortsätter:

– Vi kommer att fortsätta utveckla autonoma system som gör de uppgifter vi inte vill eller ska göra, såsom robotar som kan gå in i jordbävningsdrabbade områden. Vi kommer också att lämna jorden och utforska rymden på ett helt annat sätt, inte bara genom att titta på jorden uppifrån utan även nyttja de resurser som finns i rymden, som exempelvis att utvinna råvaror från asteroider.