I höstbudgeten aviserade regeringen att den första etappen av Norbotniabanan ska sättas igång 2018.
Kristoffer Tamsons befarar att jätteprojektet ska sluka pengar från ordinarie drift och underhåll – och från andra tidigare beslutade infrastrukturprojekt runt om i Sverige, bland annat i Stockholmsområdet. I en intervju i Svenska Dagbladet kallade han regeringens satsning för en krigsförklaring och dömde ut den som provocerande och oseriös. Uttalandet väckte under tisdagen hård kritik bland förespråkare för Norrbotniabanan-projektet.
Till NSD säger Kristoffer Tamsons:
– Läser man det lösryckta citatet kan man lätt få intrycket att här kommer en stockholmare som inte vill ha vare sig Norrbotniabanan eller några satsningar utanför Stockholm. Men så är det inte. Tvärtom är jag för att vi ska få till stånd satsningar på ny järnväg och nya vägar i hela Sverige och jag är också för att vi ska få ordning på de järnvägar och vägar vi redan har.
Tamsons håller dock fast vid liknelsen om en krigsförklaring.
– Jag är emot att man gör ofinansierade satsningar på järnväg eller vägar oaktat var i Sverige det sker. Det är det jag menar inte är seriöst. Det är provocerande och det är en krigsförklaring inte bara mot Stockkholm utan också mot Norrbotten och Västerbotten som tenderar att få spadtag för en ny järnväg som inte är annat än ett luftslott och en bluff som regeringen inte kommer att kunna gå iland med för att man inte har en finansiering klar.
Första etappen av Norrbotniabanan sträcker sig mellan Umeå och Dåva, cirka tio kilometer järnväg. Resterande sträcka upp till Luleå är inte beslutad.
Visar inte det att man bygger i den takt banan kan finansieras?
– Ja, fast Trafikverket har varit väldigt tydligt med att den nationella plan vi har i praktiken är övertecknad när det gäller drift och underhåll och redan beslutade och pågående projekt. Fattar man då beslut om att något nytt ska in, och man inte har finansierat det, då ska andra saker trängas bort; sådant som vi från norr till söder varit överens om ska byggas eller ska ske på drift och underhållssidan.
Finns det en ideologisk skiljelinje mellan Moderaterna och regeringen, som avspeglar sig i infrastrukturpolitiken?
– Skiljelinen går möjligtvis mellan de politiker som tycker att man ska ha finansiering för det man lovar och de som tror att det räcker med ett spadtag. Skiljelinjen går väl också möjligtvis mellan dem som tycker att har man ett handslag kring vad som ska göras så håller det handslaget. Då börjar man inte lova bort de pengarna någon annanstans. Det är inte seriöst och det är provocerande för alla lokal- och regionpolitiker som kämpar för sin hembygd.
Kan man se Norrbotniabanan som en nationell angelägenhet som står över en del lokala satsningar?
– Jag tror absolut att det finns ett nationellt värde i att vi har en väl fungerande järnväg i Norrland, utifrån de stora värden som där skapas, inte minst vad gäller skogen, malmen och annat. Det finns ett nationellt intresse i många andra satsningar också, men man kan aldrig bygga väg och järnväg för pengar man inte har.
När skulle Norrbotniabanan kunna börja byggas, enligt din tidplan?
– När det finns finansiering.