En skalaffÀr som ska bli lönsam

Köttproduktionen i Norrbotten fortsÀtter att öka. I byn HavstrÀsk finns den senaste nykomlingen. Nu har de första kycklingarna slÀppts ut pÄ grönbete.

Nu Ă€r den första kullen av grönbeteskycklingar pĂ„ vĂ€g att vĂ€xa till sig. Magnus Eriksson och Åsa Lindmo planerar att sköta hela uppfödningen inklusive slakten StrömnĂ€sgĂ€rden utanför Harads.

Nu Ă€r den första kullen av grönbeteskycklingar pĂ„ vĂ€g att vĂ€xa till sig. Magnus Eriksson och Åsa Lindmo planerar att sköta hela uppfödningen inklusive slakten StrömnĂ€sgĂ€rden utanför Harads.

Foto: PÀr BÀckström / Frilans

Harads2019-08-12 05:00

Han beskriver sig som drömmare, men 42-Ärige Magnus Eriksson har lyckats förverkliga sin vision om att producera nyttig mat.

Nu ger han projektet fem Är innan satsningen pÄ grönbeteskycklingar ska utvÀrderas.

– Jag och Youtube Ă€r bundisar. Jag Ă€r road av att följa amerikanska jordbrukspionjĂ€rer. Det var dĂ€r jag sĂ„g ett inslag om uppfödning av kycklingar. Vad jag vet finns det bara en enda aktör i hela Sverige som föder upp pĂ„ samma sĂ€tt som vi.

För tre Ă„r sedan köpte Magnus Eriksson och Åsa Lindmo, 36, jordbruksfastigheten StrömnĂ€sgĂ„rden, som ligger vackert belĂ€get intill LuleĂ€lven strax söder om Harads.

TvÄbarnsfamiljen ville förverkliga drömmen om ett liv pÄ landet.

– Magnus hade blivit extremt intresserad av kost och nĂ€ringslĂ€ra. Vi sökte efter nĂ„got som skulle ge oss möjlighet att vara hemma pĂ„ gĂ„rden, berĂ€ttar Åsa Lindmo.

Paret började i liten skala som köttproducent av nöt och fÄr, men stötte snart pÄ ett oöverstigligt hinder.

– VĂ„r gĂ„rd bestĂ„r bara av sex hektar mark. MĂ„nga bönder betraktar det mer som en vĂ€ndplan för en traktor. Den enda köttproduktionen som kan ge lönsamhet pĂ„ en sĂ„ liten yta Ă€r kycklingar, berĂ€ttar Magnus Eriksson.

Det nya upplÀgget testades förra sommaren. Det vita köttet delades ut till utvalda restauranger, bland annat Hemmagastronomi i LuleÄ, vilket fick till följd att hÀlften av Ärets produktion redan Àr tingad.

I vÄr har en ÀggklÀckningsmaskin köpts in frÄn Tyskland. De nyklÀckta kycklingarna tillbringar sina tre första veckor inomhus i vÀntan pÄ fjÀderdrÀkten. I början trÀnger de ihop sig under vÀrmelamporna.

– Efter tre veckor flyttas de utomhus till mobila enheter. Vi flyttar burarna varje dag för att kycklingarna ska fĂ„ nytt grĂ€s och kunna picka efter mask eller insekter. Dessutom Ă€r det mycket kvĂ€ve i gödseln vilket gör att det Ă€r bra att flytta enheterna innan jorden blir alltför kvĂ€verik, förklarar Åsa Lindmo.

Uppfödningen tar Ă„tta veckor. Under det första Ă„ret siktar paret pĂ„ att föda upp 2 000 kycklingar.

Företagarparet har valt att ta tjĂ€nstledigt frĂ„n sina ordinarie arbeten under tiden maj-september. Magnus arbetar som personlig assistent, medan Åsa jobbar inom skolan.

Paret tror att det kan finnas en marknad med kvalitetsmedvetna kunder som Àr beredd att betala ett högre kilopris jÀmfört med den djupfrysta kycklingen i matbutikerna.

– Vi Ă€r helt fokuserade pĂ„ att sĂ€lja direkt till kunden eller till restauranger. Vi vill bygga en relation direkt med konsumenten, precis som det var förr i tiden, förklarar Magnus Eriksson.

Trenden Àr tydlig

Samtidigt som köttkonsumtionen i Sverige minskar vinner svenskt kött nya marknadsandelar.

2013 noterades toppnoteringen för köttkonsumtionen i Sverige. Fem Är senare noteras den lÀgsta siffran under det senaste decenniet.

Förra Äret Ät svenskarna i genomsnitt 58,2 kg kött (gris, nöt & lamm) per person visar statistik frÄn Jordbruksverket.

Under 2018 ökade produktionen av nöt, gris och lamm i Sverige, samtidigt minskar konsumtionen av importerat kött.

– Vi ser att intresset för lokalproducerat kött ökar hela tiden. Konsumenterna vĂ€ljer i dag att köpa mer svenskt eller norrbottniskt kött och det Ă€r precis den trenden som vi vill se, sĂ€ger Hulda WirsĂ©n som Ă€r samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi NĂ€ra mat.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om