Max von Sydow blev för 60 år sedan erbjuden titelrollen i den första James Bond-filmen, men sa ”no, thanks” till denne ”Dr No”. Han motiverade beslutet i Elisabeth Sörensons bok ”Loppcirkus - Max von Sydow berättar” från 1989:
”En stålman är ointressant för mig. Fängslande blir han bara om man tillåter honom att också vara en människa med alla våra svårigheter.”
Nu fyller han 90 år och kan se tillbaka på långt över hundra roller på teater och film. En del i sanning enbart inkomstbringande skräp - men många desto mer storartade, då han just fått och förmått visa hela människan.
Ett lysande exempel är Lassefar i Billie Augusts film ”Pelle Erövraren”. En före detta kraftkarl, nu försvagad av åldrandet, gestaltad med en briljans som överträffar det mesta skådat.
”Hos Lassefar finns allt, och det var underbart att få spela en sådan roll (…) som folk inte väntat sig att jag kunde göra. Det har jag naturligtvis kunnat hela tiden - jag har bara inte fått tillfälle att visa det”, berättar han i ”Loppcirkus”.
Filmen vann Guldpalmen i Cannes 1988. Året därpå blev han Oscarsnominerad för rollen – och det blev han även så sent som 2012 för sin insats i ”Extremt högt och otroligt nära”.
Mest uppmärksammad har han blivit för sina filmer, men yrkeskarriären började vid stadsteatern i Norrköping-Linköping 1951-1953. Därefter blev det Malmö stadsteater där han inledde sitt mångåriga samarbete med Ingmar Bergman.
”Med ingen annan har jag arbetet kontinuerligt under så lång tid. Jag tror att jag lärt mig mycket om dramatisk rytm av honom, och om växelspelet mellan aggression och attraktion mellan rollfigurer. Även rent allmänt: arbetsdisciplin.”
Bergman regisserade honom i tiotalet filmer, bland annat ”Det sjunde inseglet” där han som korsriddare spelar det berömda schackpartiet med Döden.
Von Sydow var påtänkt även som biskop Vergérus i Bergmans ”Fanny och Alexander”, men lät sin agent kräva ett alltför saftigt gage – något han kallat sitt livs största misstag.
Som teateraktör lyste han skarpast under Dramatenåren 1960-1972 och 1988-1994. Mellan varven gjorde han filmer som ”Mannen från Nazaret”, ”Utvandrarna”, ”Äppelkriget”, ”Exorcisten” och senare ”Robin Hood” och ”Star Wars”. Som filmregissör fick han en Guldbagge för sin debut ”Vid vägen” 1988.
Senast har han setts i TV i ”Game of Thrones”, denne numera franske medborgare som ödmjukt konstaterade redan i ”Loppcirkus”:
”Med tiden får man överblick och distans. Man tar inte allting så gravallvarligt. Framför allt inte sig själv.”