Få full koll på vad Girjasmålet handlar om här.
Kaffet från fjället Rautukero utanför Kiruna har sedan länge kallnat och hällts ut och ripjakt med hund har till stora delar övergått till hundlös jakt på turskidor. Att säga vad man tycker i ämnet är känsligt. Ytterligare en jägare skulle ta med NSD till markerna det berör, men drar sig ur i sista stund. Kalla Fakta har slocknat i tv-rutan, men det uppmärksammade programmet ”Lappjävlar” om renstölder och samehat är fortfarande ett hett diskussionsämne, inte bara i länet utan i hela Sverige. Ett ämne som det annars oftast är tyst om. Jägaren uppger att han inte är samehatare men är ändå rädd för att bli kallad för det om han berättar om sina åsikter kring småviltsjakten ovan odlingsgräns. Jakten uteblir.
Renar slaktade - polisen letar gärningsmän
Bild från TV4:s program Kalla Fakta, avsnittet Lappjävlar.
De kraftiga vindarna på fjället Larkim har fört med sig snö och en tystnad har lagt sig över fjällmassiven medan samebyarna arbetar med att driva sina renar sydöst. För Girjas sameby handlar det till stor del om att flytta renarna till Kaitums urskogsreservat där de ska övervintra. Drygt 15 mil söderut fortgår Erik Gustavssons arbetsdagar så som de alltid gjort, i väntan på ett beslut från tingsrätten. Som chef för länsstyrelsens naturresurs- och rennäringsenhet i Jokkmokk jobbar han dagligen med frågor som rör såväl jägarintresset som rennäringen.
Läs mer. Kampen om fjällen: Del 1
Läs mer: Kampen om fjällen: Del 2
Utanför fönstret har snön knappt lagt sig. Trots att vi hela tiden sitter i ett klassiskt konferensrum med lysrörsljus och möbler från 90-talet tar han med mig på en resa. En resa från slutet av 80-talet där förvaltningen av småviltsjakten och fisket var uppdelat. Han beskriver fjällterrängen i rutindelning, där samebyn förfogade över jakt och fiske i en ruta, där säljjakt från jakt- och fiskeföreningar pågick i en annan ruta, jakt för lokalbefolkning i en tredje och i en fjärde ruta den jakt som länsstyrelsen upplät till allmänheten.
Han började själv sitt arbete i början på 90-talet och berättar om en tid av överklagningar. Det gamla systemet för småviltsjakt innebar att jägare fick ansöka om jakt och varje enskilt fall prövades. Om jägaren fick avslag kunde man överklaga – något som aldrig gav något, men som orsakade en stor belastning på systemet.
– Det var säkert ett 50-tal överklagningar varje år. Man var missnöjd över att man inte fick jaga, berättar Erik Gustavsson.
Erik Gustavsson, chef för länsstyrelsens naturresurs- och rennäringsenhet.
Systemet höll inte längre. Belastningen var för stor och lika så missnöjet där jägare höjde sina röster om hur orättvist behandlade de ansåg sig vara. Norrbottens länsstyrelse bestämde sig för att nya tider stod för dörren och anlitade konsulten Björn Gunnarfelt. Men innan det arbetet hann påbörjas blev det aktuellt för en förändring för hela fjällkedjan. Riksdagen antog den så kallade samepropositionen som möjliggjorde att öppna upp fjällen för den fria småviltsjakten. Politikerna lyssnade därmed till klagomålen om orättvisa. Konsulten Björn Gunnarfelts arbete kom att ligga till grund för hela förändringen av förvaltningen längs fjällkedjan. I ett telefonsamtal, långt bort från konferensrummets lysrörsljus, berättar han om tiden. En tid av förändring, missnöjen och möten.
– Tillsammans med anställda på länsstyrelsen i de tre nordligaste länen togs förslag till ett nytt system för småviltsjakten fram. Förslagets baserades på det beslut som riksdagen tog 1993.Därefter riggade vi bland annat upp en inventeringsmodell tillsammans med forskare för att följa upp tillgången på ripa och rustade samverkan med polisen. Vi engagerade flera turistföretag och jaktvårdsföreningar för att sälja jakttillstånd, berättar han.
Förvaltningen skulle nu helt och hållet ligga hos länsstyrelserna och rutorna över fjällområdena suddades ut. Fjälljakt och fiske var nu öppet för alla som ville köpa ett statligt jakt- eller fisketillstånd. Möjligheten att överklaga togs bort. Jägare från alla möjliga håll vallfärdade till fjällen.
Den nya förvaltningen mottogs olika. I riksdagen protesterade Sáminuorra, samernas ungdomsorganisation, och efter en protestjojk blev vice ordförande Jörgen Stenberg utkastad. Hungerstrejker pågick för att få staten att ändra sitt beslut. Men protesterna förblev fruktlösa.
Björn Gunnarfelt, som senare också anställdes av länsstyrelsen som chef över dåvarande jaktenheten, mötte samebyar från Karesuando i norr till Arjeplog i söder. Missnöjet var stort, och oron av vad det nya systemet skulle innebära sken igenom.
– Det var inte direkt så att samerna satt och applåderade beslutet. Protesterna pågick hela tiden. Men det som samebyar trodde skulle bli stora störningar blev nog inte så stora som man först trott, säger Björn Gunnarfelt.
På frågan om hur han kan säga det då det trots allt lett till en stämningsansökan 16 år senare menar han att det handlar om så mycket mer än bara störningar av småviltsjakt i fjällmarkerna.
– Det handlar om rätten till land och vatten. Det är tunga frågor, och de poppar upp med jämna mellanrum. Nu är saken ställd på sin spets, frågan måste avgöras rättsligt, säger Björn Gunnarfelt.
Inledningsvis var det just jägarintresset som jublade. Men snart visade sig även där finnas nackdelar. Jakt- och fiskevårdsföreningar blev av med sina arbetsuppgifter och intäkter. En stor del av småviltsjakten och fisket var tidigare lagt på underentreprenad hos dessa föreningar. Men med det nya tappade föreningarna en för dem viktig inkomstkälla. Däremot ökade stuguthyrning och annan service. Nya turistföretag med guidade jaktturer startades upp.
Turistföretag positiv till Girjasmålet
Systemet som Björn Gunnarfelt var med och tog fram har förändrats genom åren. En stor del av förvaltningen består av problemlösning, och enhetschefen Erik Gustavsson menar att systemet hela tiden utvecklas. Länsstyrelsen mottar varje år samtal om klagomål från jägare som är missnöjda med att områden blir avlysta på grund av renskötseln, och därmed tillfälligt stängda för jakt. Men Erik Gustavsson menar att avlysningarna minskat och likaså de missnöjda samtalen.
– Nu är det nästan ingenting. Vi hade otroligt mycket kritik tidigare. Det var massivt 1993. Jägare tyckte att ”nu har regeringen beslutat om fri småviltsjakt, varför är den inte fri?”, berättar Erik Gustavsson.
Men med bytet och utveckling av olika system inom förvaltningen har man hittat ett känsligare instrument där det inte längre behövs lika stora åtgärder om jakten orsakar tryck på rennäringen.
– Jag har varit med på hela resan från det att den fria småviltsjakten började. I början hade vi väldigt många avlysningar, samebyn ansökte och vi åkte ut och kollade och fattade sedan ett beslut. Nu när vi har mindre områden kan vi avlysa direkt utan att det påverkar lika mycket.
Trots att resan från den nya förvaltningens början pågått i över 20 år är det lång väg kvar, och Erik Gustavsson kallar det för en adaptiv förvaltning som hela tiden utvecklas. Det gånga året har varit ett exempel på hur populär ripjakten faktiskt är. Erik Gustavsson kallar statistiken för ”all time high” vad gäller småviltsjakt i Norrbotten. Säsongen avslutas i mars men redan nu har man slagit i taket. Anledningen tros vara ett bra ripår från 2014.
– Är det ett bra ripår så sprids det till andra jägare, man berättar till exempel om det för sina kompisar. Så då blir det eftersläntrande jägare som hört talas om detta och kommer året därpå.
När det blir så många jägare uppstår diskussionerna om att de vida fjällen blir för trånga. Det största trycket blir där det är nära bilvägar. Med någon dagsmarsch in i fjällen avtar mängden jägare och där även det största trycket på rennäringen.
Processen som tog sex år för att släppas in i Gällivare tingsrätt går mot sitt slut, samtidigt som Lapplandsfjällen går mot den djupaste vinter. I Girjas sameby väntas det spänt på beslutet, medan Erik Gustavsson själv knappt följt processen. Han menar att det är en juridisk process som inte går att påverka och väntar i stället in domen innan han vill ge några spekulationer på vad det kan bli och hur arbetsuppgifter kan komma att ändras när domen fallit.
Det han däremot kan säga om processen var att den inte var oväntad.
– Jag har hört det komma i flera års tid. Det var bara en fråga om när och var, berättar Erik Gustavsson.
SSR:s ordförande Jörgen Jonsson och samebyns advokater packar ihop efter rättegången.
Tiden blev den 26 maj 2015. Och det första slutet blir den 3 februari. Båda parter har varit tydliga att domen kommer att överklagas om man inte är nöjd med tingsrättens beslut. Medan domen inväntas lägger regeringen fram ett förslag att systemet för småviltsjakt ska kliva ett par år tillbaka i tiden, för att ge svenska jägare förtursrätt och därmed minska jakttrycket i fjällen. Facebook-trådarna med hetsiga diskussioner i svallvågorna efter avsnittet ”Lappjävlar” i TV4s Kalla Fakta minskar och avtar.
Regeländring för fjälljakt på remiss
Samtidigt inträffar ytterligare händelser som tyder på kulturer i konflikt när renar hittas skjutna utanför byn Yrttivaara i Gällivare. Oro, rädsla för konflikter och en kamp för markerna hos såväl renskötare som jägare präglar Sveriges nordligaste kommuner. I dag förkunnas domen.