Fjällräven jagades intensivt för sin fina päls under slutet av 1800-talet vilket ledde till att den nästan blev utdöd i Skandinavien. 1928 fridlystes djuret i Sverige och i slutet av 1900-talet började inventeringar göras och man insåg då hur stort problemet var. I dag har flera försök gjorts för att säkra fjällrävens överlevnad.
Mats Ericson, projektledare för Felles Fjellrev syd, menar att projekten har gett resultat men att kampen fortsätter.
– Populationen ökar sakta. Vi vill få upp siffran så den ligger på en högre nivå så att det inte blir en katastrof om det dör en del rävar en viss säsong.
Projektet Felles Fjellrev skapades 2010 och finansieras av Interreg Nord från EU:s regionala utvecklingsfond, ERUF. Tillsammans arbetar myndigheter i Sverige, Norge och Finland med Stockholms universitet.
I dag har Felles Fjellrev delats upp i två regioner, norr och syd, där svenska län som är involverade är Norrbotten i norr och Jämtland och Västerbotten i syd.
Fjällämmeln och rödräven är två djur som i hög grad påverkar fjällrävens population, men på väldigt olika sätt.
– Fjällämmeln är extremt viktig föda för fjällräven, under lämmelår kan det födas många fjällrävar med stor chans att många överlever, om det är brist på gnagare kan fjällräven leta sig bort från fjällen och sina bon. Då kanske de dör i skogen eller att de inte kommer tillbaka.
– Rödräven har med klimatförändringarna rört sig närmre fjällområden, och den kan i vissa fall döda fjällräven genom att framför allt ta över och ockupera fjällrävslyor, säger Mats Ericson
Skyddsjakt på rödräven och stödutfodring i fjällvärlden är lösningar projektet har ägnat sig åt för att stabilisera fjällrävskullen.
Klimatförändringar förminskar också området fjällräven kan leva på. Fjällräven, som är en arktisk art, vill ha lägre temperaturer och med temperaturhöjning minskar området och på sikt kan Skandinavien bli obeboeligt för fjällräven, menar Mats Ericson.
Även om ökningen av fjällräven sker så går inte utökningen linjärt och resultatet för ett år speglar inte hela bilden.
– Eftersom fjällräven är så beroende av fjällämmeln kan det ett år vara en bra föryngring och året efter väldigt dåligt. Men i den stora bilden har vi ökat populationen från ungefär 40 individer på 90-talet till ungefär 400 idag, säger Mats Ericson.