De har genomlidit ockupation och Israels anfallskrig. Majd Al Wessi, 17 år, berättar att hans klasskamrat dog framför hans fötter.
- Vi gick sju år tillsammans i skolan, sju år.
Samer Al Wessi och hans fru Linda Al Wessi kom till Sverige med barnen Majd, Yanal och Kinda Al Wessi för ett år sedan. Alla tre barnen talar svenska och går i skolan.
Hot från milisen
- Min pappa utsattes för hot från milisen, de hotade att döda honom. Min lillasyster dog för att vi inte fick åka till sjukhuset. Det var mitt i kriget och Gaza var belägrat, stängt, säger Majd Al Wessi.
Han tillägger, att i Gaza vet man inte om man kommer att leva eller dö.
- Alla våra id-handlingar, allt förstördes när vårt hus rasade. Från skolan har vi fått nya handlingar, intyg att vi har gått där, som är stämplade och som rektorn skrivit under.
Samer Al Wessi säger att de har ringt Palestinas kontor i Stockholm, men att de inte får någon hjälp därifrån.
Vill bli arkitekt
- Jag vet inte hur vi ska förklara för den svenska regeringen hur vår situation är. Vi förlorade allt, vårt hus, vår stad, våra jobb.
Majd Al Wessi säger, att de inte kan återvända. Han går på Björknäsgymnasiet, pluggar hårt och vill studera vidare på universitetet. Han vill bli arkitekt.
- Jag vill skapa byggnader. I Gaza finns inget liv. Här skulle vi få ett bra liv, det bästa.
"Äter, sover och väntar"
- Jag vill bli byggnadsingenjör eller läkare, säger Kinda Al Wessi, sju år.
Samer Al Wessi och Linda Al Wessi är frisörer till yrket båda två. Båda, men framför allt Samer Al Wessi lider av att gå sysslolös. Han har varit till salonger i Boden.
- Men de låter inte asylsökande att jobba. Vi bara äter, sover och väntar.
Han ger uttryck för frustration och maktlöshet och återkommer ständigt till barnens framtid. Tanken att allt detta ska vara förgäves gnager i honom, för det enda han vill är att ge sina barn en trygg framtid.
- Vi vill vara aktiva i samhället och jag vill att mina barn ska bidra till det här samhället. Jag vill inte att mina barn ska slåss med vapen i krig, utan jag vill att de ska kämpa med sina studier. Jag vill att de ska få leva i fred och värdighet.
Linda Al Wessi förklarar att det i hemlandet saknas vatten, el och annan basservice. Hon berättar
att de bodde i tält.
- Livet där är mycket svårt. Vi kan inte återvända till Gaza, för att det är ett väldigt hårt liv och farligt, säger hon och maken fortsätter:
- Vi flydde för att ingen ska dö. Varje dag, varje minut tänker jag nu vad som ska hända med oss och sedan har ytterligare en dag gått utan att jag gjort något med mitt liv. Vår framtid ser mörk ut.