Det är ingen tvekan om att Östersund är Sveriges skidmetropol. 72 procent av landslagsstjärnorna bor i staden. Förbundskaptenen för längdlandslaget, Joakim Abrahamsson, tror att en större spridning hade varit nyttig.
- Jag förstår att många väljer att flytta till en stad där det finns likasinnade att umgås och träna med, men det finns risker med att ständigt träna tillsammans, säger han till NSD.
"Falsk trygghet"
Abrahamsson menar att fördelarna med att ha så många samlade i Östersund är de samma som nackdelarna.
- Det är otroligt bra att kunna sporra varandra hela tiden och uppenbarligen fungerar det just nu, men det kan också innebära en falsk trygghet.
Hur menar du?
- Säg att du tränar med samma gäng flera gånger i veckan, då kanske inte motivationen att slå de andra är lika stor. Du vet att du alltid får en ny chans. Det är visserligen bra att få nya chanser men helst lite mer sällan.
Abrahamsson fortsätter:
- För Marcus (Hellner) till exempel blir det annorlunda. Han träffar bara de andra åkarna på olika läger och kommer då med en annan skärpa till träningarna. Samtidigt blir det en liten krydda för de andra.
Förbundskaptenen tror och hoppas att det kan ske en förändring i framtiden.
- Jag hade gärna sett fler olika skidcentra runtom i landet och det kan mycket väl bli så. Det hade till exempel varit jättebra om åkarna från skidgymnasiet i Älvsbyn eller Gällivare hade möjligheter att fortsätta sin satsning där.
Är det på grund av överlägsna träningsmöjligheter som många väljer Östersund?
- Nej, inte egentligen. I Östersund har man en rullskidbana på plats och de är duktiga på att göra tidig snö. Men Gällivare är till exempel en av de bästa platserna i landet för barmarksträning.
Han fortsätter:
- I Östersund finns det en bra studiemiljö med skiduniversitetet och de breddar successivt sina utbildningsprogram. Men som förutsättningarna för studier har utvecklats de senaste åren med distanskurser och så vidare kan man i stort sett bo var man vill.