På 70-talet jobbade jag extra på Domus i Luleå. Jag gick in genom personalingången, fick en rock att dra över mina kläder och gick iväg till fruktavdelningen. Där stod jag vid vågen, kunderna gav mig sina påsar med äpplen och isbergssallad, jag tog emot dem, lade dem på vågen, tryckte in kilopriset och satte lappen som jag fick ut på påsen, som jag knöt ihop och gav tillbaka med ett "varsågod". Känns det igen?
Det var en tid då man köpte drivmedel på macken, det och möjligen motorolja, men om någon kom in och frågade efter en korv med mos skulle denne, med en huvudskakning, hänvisats till korvkiosken.
Då var ett apotek ett ställe att handla medicin på, systemets anställda fick ryggproblem för att de bar tunga flaskor från lagerlokalen till disken där kunderna köade för att få bli expedierade. Ingen kunde då ha föreställt sig att det skulle bli möjligt att själv få gå och botanisera bland buteljerna. Lördagsstängt var det också. 1988 fick kunderna börja packa sina varor själva och självbetjäningsbutiken gjorde entré 1991.
Självbetjäning har nuförtiden tagits till nya höjder. I mataffären tar vi blippen, läser av priset, packar ner varorna direkt i kassen, betalar och går ut, utan hjälp från någon.
Vi har redan helt obemannade gym i Luleå – nu är matbutiker utan personal på frammarsch. I en butik i Helsingborg går det att handla dygnet runt, kunderna släpps in med hjälp av en app i mobilen. Med appen görs också betalningen. I USA finns butiker där sensorer och kameror registrerar vad kunderna plockar från hyllorna, när de går ut från butiken dras pengarna från deras konto. Jag antar att det behövs kameror – en hungrig oärlig kund kanske knapra i sig käket redan i butiken annars.
En annan del i utvecklingen är matbutiker utan butik. I knappt 10 år har man i Luleå kunnat beställa sin mat från butik och fått den hemkörd. Men i takt med att internethandeln med mat ökar kommer befintliga och nya aktörer behöva lager runt om i landet. "Dark store" är lager endast för onlineförsäljning finns redan och de kommer öka i antal. De kan utan själva "butiken" erbjuda utkörning av varor – och konkurrera med lägre hyreskostnad, inga parkeringar och förmodligen med lägre personalkostnad.
Det som talar för det är att kunder som kräver omedelbar behovstillfredsställelse och som inte har tålamod att vänta på en vara, är på tillväxt. Vi som vant oss sedan barnsben att köa kommer av naturliga skäl successivt att minska.
Det är bara att titta tio år tillbaka i tiden så begriper alla hur svårt det är att försutspå vad den tekniska utvecklingen kommer att betyda för framtiden. Klart är att det kommer att påverka oss mycket. Jobb som försvinner kan ersättas av andra, förmodligen en del vi inte sett tidigare. I den bästa av världar går vi mot längre ledigheter och ökad livskvalitet för alla.
Snart behöver man väl bara tänka på köttbullar så rasar det in ett recept i mejlen och när man kommer hem har roboten beställt ingredienser och börjat laga. Själv ser jag fram emot det chip i handen som kan spara mina lösenord och biljetter. Och ja, det finns ett, även om det kanske inte ännu fungerar överallt och till allt.
P.S. Utvecklingen med butiker utan personal tros bli ett lyft för glesbygd genom att det går att driva butiken billigt. Vi får väl se som det är det som ska rädda handel på landet. Jag tror mer på bra transporter och utkörning. D.S.