Och under 2006 har Riksbankens reporänta hela tiden legat under ECB-räntan. Räntegapet är i snitt 0,5 procentenheter vilket innebär att de svenska bolånetagarna tjänat ganska stora pengar. Och det är framför allt ja-sägarna som tjänat på att räntan legat lägre.
- Det är ganska intressant att effekten av det valresultat som storstadsborna inte ville ha har gjort dem till vinnare, säger Nordeas privatekonom Anna Bäcklund.
Mångmiljonlån
Storstadsborna i Stockholm, Göteborg och Malmö har i genomsnitt bolån för drygt 1,1 miljoner kronor, enligt en undersökning från Nordea. Den gruppen har i genomsnitt vunnit hela 5 540 kronor under 2006 på att slippa ECB:s högre ränta. Många enskilda storstadsbor har också betydligt större lån än så, inte sällan två eller tre miljoner kronor.Glesbygdsborna som var mer negativa till EMU har också vunnit på att räntan legat lägre. Men eftersom deras genomsnittliga lån är betydligt mindre är också vinsten blygsammare. Det genomsnittliga bolånet i glesbygden ligger på knappt 400 000 kronor. Det innebär att glesbygdsbon tjänat knappt 2 000 kronor i lägre räntekostnader.
Genomsnittslånet för hela Sverige ligger på drygt 800 000 kronor och den låntagaren har tjänat drygt 4 000 kronor. Eftersom det finns 1,4 miljoner hushåll med bolån innebär det att hela gruppen mellan 25 och 65 år har tjänat 5,5 miljarder kronor under 2006.
Riksbankens reporänta ligger i dag på 3,25 procent och ECB höjde häromdagen sin styrränta till 3,75 procent. Därmed är ränteskillnaden på 0,5 procentenheter intakt. Det innebär också att de svenska hushållen kan fortsätta att tjäna räntepengar i förhållande till ECB-räntan även i år.
Några av de politiker som var mest aktiva inför folkomröstningen har också påverkats kraftigt av ränteskillnaden. Särskilt ja-generalen själv, Göran Persson med sina 13 miljoner i lån för köpet av gården Övre Torp i Sörmland. Men även vänsterledaren Lars Ohly, som har bolån på 2,5 miljoner kronor, är en av folkomröstningens stora vinnare. De andra partiledarna har mindre lån och har därför haft mindre privatekonomisk glädje av den låga räntan.