Tidigare jobbade Barbro Ljungberg som parkeringsvakt innan hon drabbades av elallergi. I dag är hon anställd som djurvårdare när hon inte använder sig av sin synska förmåga. Barbro kallar sig också healer, djurpratare och regressionsterapeut.
– Min mamma Helga växte upp i en laestadisk familj. För dem var det synd att vara synsk. När de skulle lämna sitt sommarhus för vintern så läste man istället en bibelvers för att hålla undan råttorna.
Hennes farfar Axel trollade bort vårtor och stannade blod.
–Förmågan finns på båda släktsidor. För att vara ett medium måste man vara stark inom sig. Skulle jag inte få kraft uppifrån så skulle jag vara tvungen att sluta. Att ha den här egenskapen kan vara både på gott och ont. Man får tänka på att "stänga sig ibland" för man blir ju hyperkänslig, säger Barbro.
Som tolvåring besökte Barbro sin farmor Emmy Ljungberg i Svartlå som var blind. Farmodern hade tappat något och ville att kända sierskan Hanna Lidman skulle hjälpa henne.
– Jag och min kompis ville skoja lite så jag lade guldklockan som jag fått av min farmor under bron på pensionärshemmet.
– Vi ringde Hanna och det första hon sade var: "Ta fram klockan som du lagt under bron". Min farmor fick sig ett gott skratt. Det öppnade upp mitt eget intresse för det mediala.
I dag när folk behöver hjälp ringer de till Barbro och hon hittar det mesta som försvunnit.
– När jag jobbade i stadshuset var det någon som tappat en nyckelknippa. Jag såg då att knippan låg på gränsen mellan grus och gräs och man hittade den.
Hon berättar om flickan vars händer var täckt med vårtor.
– Jag lade bara mina händer på hennes och bad om hjälp att de skulle försvinna. Jag trodde jag misslyckats tills jag sprang ihop med kvinnan som följt flickan. Hon var jättelycklig och tackade så mycket för hjälpen.
Barbro lägger ut kort som berättar om kärlek, ekonomi, hälsa, arbete, familj och relationer.
– Jag är synsk och behöver inte kort för att hjälpa mina medmänniskor. Men vill de absolut att jag använder kortleken så gör jag det. Ofta ställer folk frågor till mig, så blundar jag och sedan ser jag bilder framför mig och berättar vad jag ser. Om de bara vill ha ett ja eller nej använder jag pendeln.
Barbro brukar tala om saker som personer redan gjort, saker som kommer att hända framöver, vilka lösningar som andevärlden kan vägleda till.
– Jag kan inte se tiden. Ibland kan jag se takdropp på en bild, som man kan knyta till våren. Eller naturbilder där ljusgrönt är försommar. Tider går inte att sia om. I andevärlden finns ingen tid.
För flera år sedan när Barbro Ljungberg blev nyfiken på andlig förmedling träffade hon mediumet Dagny Thornéus som hjälpte henne träffa sin farfar. Han frågade varför hon inte kontaktat honom själv.
– Jag visste inte hur jag skulle göra först, men fick rådet att gå ner i samma lugn som när jag mediterar så skulle farfadern kontakta mig. Det fungerade.
När Barbro ser en ande ser den ut som en suddig person och hon kan känna andens känslor.
– Det är som ett samtal. Anden ger sedan tillbaka kännetecken i form av symboler så personen vet att det är rätt ande.Det finns en värld där uppe som är likadan som här nere. Orsaken till att andarna stökar i folks hem är att de är oroliga.De flesta andarna är goda, men det finns också mörkare krafter.