Tanken är att Jobbcenters arbetsplatsnära lärande ska ge individen rätt förutsättningar för att klara kursen och att de som går den kan ta med sig kunskapen i det fortsatta arbetslivet.
– Det som varit bra för mig som jobbar som lärare, är att vi fått jobba i den takt som eleven har behov av, säger läraren Beate Broström, Jobbcenter.
Deborah Thunman och en annan arbetskamrat har under våren läst kursen Service och bemötande på 100 poäng, samtidigt som de haft så kallad beredskapsanställning på Återvinningen i Boden. Studietillfällena har genomförts under en timme varje vecka på arbetsplatsen. Deborah har velat studera men samtidigt känt att hon inte kan.
– För jag har aldrig klarat av det. När det gäller mina studier i dag så sätter jag inte upp så långsiktiga mål. Mitt mål från början var att ge studierna en chans. Beate hade ett sätt att fånga mig på, och inte ha för höga krav.
Hon erkänner att det var tufft i början.
– Jag hade inte adhd-diagnos som ung utan fick den som vuxen. Så för mig har det förr alltid varit att " du kan om du vill", eller "du är bara lat" och sådana saker. Jag har också haft svårt att koncentrera mig på längre texter.
Hon tycker att Beate kom med bra studiematerial med korta texter.
– Från början hade vi svårt att läsa på egen hand. Vi var tvungen att ha Beates hjälp en gång i veckan och satt där och skämdes ibland för vi hade inte alltid hunnit med våra uppgifter, säger Deborah Thunman.
När Beate har besökt arbetsplatsen Återvinningen så har man träffats på kontoret.
– Vi har suttit härinne tillsammans och hjälpts åt. Det handlade om studieteknik och ett studiematerial som även påverkar livet. Det var det som vi pratade om hur de skulle komma vidare istället för att säja läs det och det. Vi visste redan att det här kan du inom ditt jobb men vi behövde få betyg på det också, säger Beate Broström.
– Du lärde mig att göra om det verbala till teori. Vi var som låsta eftersom vi ständigt upplevt hela livet med misslyckanden när det gäller utbildning och studier. Du fick jobba ganska hårt med oss för att få upp självkänslan, att våga sätta ned pennan i papperet, säger Deborah Thunman.
– Ja, och att våga lämna in något till mig. Det var domedag varje gång, men det fanns alltid en chans att göra det bättre, säger Beate Broström.
Idag har Deborah och hennes arbetskamrat inte bara klarat 100 poängskursen. De fick båda dessutom betyget B vilket hon känner sig stolt över.
– Eleverna klarade kursen på tio istället för åtta veckor men behövde få ta den tiden. Vi har fem elever som har fullföljt av totalt 14 elever men fler kommer att göra det. Min övertygelse är att alla kan lära sig. Kursen är för att låsa upp för studier till ordinarie utbildning så man är redo att gå vidare till komvux eller gymnasiet, säger Beate.
Deborah har också bestämt sig för att även läsa kursen specialpedagogik 1. Hon hoppas kunna sitta på Jobbcenter och plugga för att få lugn och ro.
– Tack och lov att det här studiesättet existerar för annars skulle jag inte haft en chans. För någonstans har jag nu förstått att det är inte omöjligt. Men för mig har det var omöjligt fram tills nu. För mig har det viktigaste med studier varit att jag stärker min självkänsla. Sedan är resten, med betyg, ett plus i kanten.