Stefan och Rose-Marie Gabrielsson var på väg från sin stuga.
– De skulle hit, men de kom aldrig, säger Mats Lundh.
Han är Stefan Gabrielssons morbror. 1982 dog hans pappa på samma sätt, på samma järnvägsövergång. Fadern körde efter tågtabellen, men den gången kom det ett extratåg.
Trafikverket pekar ut direkta och andra bidragande orsaker till olyckan.
Strax innan passerade en annan personbil korsningen från motsatt håll. Tågföraren såg den bilen och signalerade i tyfonen. Enligt Trafikverket kan föraren i olycksbilen inte hört tågets signal. Utredarna skriver att en bidragande orsak till att föraren körde in i korsningen troligen var att denne uppfattat att det var fritt att passare, eftersom den mötande bilen precis kört över järnvägen.
– Det hade aldrig hänt om det varit bommar, säger Mats Lundh.
Tåget kom i en hastighet av 114 kilometer i timmen. Föraren såg bilen, men ett tåg som färdas i hög hastighet har ingen möjlighet att stanna på så kort avstånd. Tåget träffade fordonet mitt på och föraren nödbromsade.
Trafikverket påtalar att det är svårt att få en överblick av järnvägen åt sydöst. Där finns ett område med buskar och sly mellan järnvägen och vägen. För att erhålla god sikt åt höger krävs att man kör fram till stoppskylten och stannar.
Kom olycksbilen den vägen?
– Ja, svarar Peter Jonsson, presskommunikatör, men hänvisar följdfrågorna till Staffan Ökvist, chef underhåll distrikt Nord.
Enligt Ökvist har det röjt enligt riktlinjerna så att det är fri sikt vid stoppskylten.
Men det kan väl inte vara dåligt med fri sikt på längre avstånd?
– Nej, men enligt regelverket mäter man siktsträckan vid stoppskylten, säger Staffan Ökvist.
Kerstin Lundh menar att det kanske är fel på reglerna.
– Så måste det ju vara. Det här hade inte behövt hända, säger hon och bedömer att olika faktor kan ha samspelat när olyckan inträffade.
– Ser man långt är det bättre. Sikten är viktig eftersom det går så fort. När tåget kommer handlar det om sekunder. Det är dessutom även väldigt dålig sikt norrut när man kommer från Degervatten-hållet, tillägger Mats Lundh.
För att erhålla god sikt över järnvägen på avstånd krävs, enligt Trafikverkets utredare, omfattande röjning av buskar och träd på samtliga sidor av plankorsningen.
Förutom tågföraren fanns det flera vittnen till olyckan. De ger en samstämmig bild av det som hände. Tre av dem upplever korsningen som obehaglig. Den ska byggas om eller ersättas med en ny anläggning, men först år 2024-25.
– Det blir hel- eller halvbommar, säger Staffan Ökvist.
Mats Lundh ögnar igenom utredning och berättar att de snart ska ha vägmöte.
– Det finns 3500 obevakade järnvägsövergångar, men är alla så trafikerade som den här? Många kör där till och från Gunnarsbyn. Ibland på sommaren är det 50-60 personer som åker till badstranden.
Mats Lundh plogar den aktuella vägen och övergången och säger att han gruvar sig varenda gång.
– Det har varit så många tillbud att de borde göra något. En gång svischade det förbi ett tåg som inte hade lysena på. Då ringde jag. Jag ringer konstant till dem.
Han tycker att Trafikverket åtminstone kan sätta upp en ljussignal till den ska byggas om 2025.
– Jag tycker de gormar för mycket. Det behövs ingen projektering, Sätt upp bommar. Gör något innan det händer en olycka till.