– Nu är vi med och avgör frågor på de sätt som vi tycker är lämpliga tillsammans med Centern och Moderaterna, så det är positivt. Även tidigare var vi insatta i frågorna, men i ledningen får man informationen från tjänstemännen före de andra. Det svåra är att vi kom in när ekonomin var så pass dålig.
Är sjukvårdspartiet vad man kallar ett missnöjesparti eller ett enfrågeparti?
– Jag tror att alla partier någon gång har startat med ett missnöje, även Socialdemokraterna. Vi kom till för att vi var missnöjda med hälso-och sjukvården i Norrbotten och i början var det bara hälso- och sjukvård i våra huvuden. Sedan när man upptäckte att regionen egentligen var en diversehandel med en massa olika saker, blev vi snabbt tvungna att sätta oss in i alla möjliga tänkbara områden. Så under resans gång har vi fått se till att skapa ett heltäckande program.
Efter valet kom det fram i NSD och Kuriren att du hade gjort av med många telefoner och datorer på regionens bekostnad – har det skadat ditt förtroende?
– Till att börja med vill jag säga att jag följde regelverke– t för oppositionsråd. Jag hade tappat och förstört några telefoner, men jag tyckte det var orimligt att det allmänna skulle stå för min klumpighet, så jag bestämde mig för att betala dem själv. Inom partiet tycker man inte att det har skadat mitt förtroende. I min nya roll behöver jag aldrig fundera, allt finns på kontoret.
Du har kritiserats för att vilja dra ner på stödet till kultur och regional tillväxt, har du svängt något i de frågorna nu när du har fått större inblick i dem?
– Jag tror att det har skett en missuppfattning. Vi sa att alla behöver spara och då gäller det även kultur och regional tillväxt. I 2018 års förslag till strategisk plan ville vi utreda vad en 20-procentig besparing skulle innebära, idag har det landat på 10 procent – samma som hälso- och sjukvården. Vi har också sparat på politiken genom att minska antalet regionråd och beredningar och på administrationen. Så mitt svar är att vårt förhållningssätt är exakt detsamma som före valet.
Hur ska ni uppfylla era vallöften om decentralisering samtidigt som ni sparar?
– Vi tror att det är den billigaste lösningen. Jag har mött patienter i Korpilombolo som får åka taxi flera mil för att göra en blodprovstagning och resorna kostar tusentals kostnader. Tänk vad en distriktssköterska skulle kunna göra för de pengarna. Med en decentraliserad vård kan man också minska antalet slutenvårdsplatser.
I vallöftena ingick bland annat magnetkamera i Kiruna och Kalix, satsning på distriktssköterskemottagningar utanför centralorterna, kortade köer till psykiatrin, minskning av inhyrd personal, obs-platser på hälsocentralerna i glesbygd och screening av prostatacancer. Han bedyrar att det mesta är på gång och hoppas det kommer att förverkligas inom mandatperioden.
– Vi ger till exempel ett extra bidrag till hälsocentralerna om de vill öppna en distriktssköterskefilial. Men obs-platserna visade sig inte vara så väl nyttjade så dem har vi inte gått vidare med än. När det gäller screening av prostatacancer, finns det tveksamheter bland forskarna om nyttan av dem. Men alla som vill är välkomna att ta ett PSA-prov.
Hur tror ni att ni ska kunna lösa personalbristen i glesbygd när ingen har kunnat göra det tidigare?
– Genom att satsa på arbetsmiljön. Det är heller inget som säger att just glesbygden har svårt med rekryteringen. Det finns hälsocentraler i Luleå som helt saknar läkare och hälsocentraler i till exempel Jokkmokk med god bemanning.
Tandvården har problem med köer också och har tvingats slopa tandvårdsabonnemangen, hur tänker ni lösa det?
– Problemet är bristen på tandläkare, även om det börjar anställas några nya nu. Vad gäller abonnemangstandvård så får de som har det tidigare fortsätta, men inga nya patienter får tills vidare teckna avtal. Det är något som verksamheten bestämmer, inte jag.
Klarar regionen vårdgarantin idag?
– Nej, inte på alla områden och det är bedrövligt. Men man kan inte trolla med knäna om det inte finns personal och resurser. Men vad kanske inte alla känner till är att man kan söka till en annan vårdgivare om vi inte klarar vårdgarantin.
Du fyller 72 år innan din mandatperiod går ut, tänker du ställa upp för en period till?
– Jag har ingen bortre gräns. Det kommer ju yngre förmågor. Men det finns de som är betydligt äldre än jag.