Hennes mellanpojke insjuknade en fredag.
– Han hade varit ledig och hade varit på gymet, men kände att det var något som inte stämde. Han fick jättesvår huvudvärk och mådde illa. Han gick och lade sig och då kom febern. Dagen därpå kom den med full kraft och steg till 40 plus.
Maria Selin hade några alvedon, men behövde fler. Hennes dotter skulle köpa, men det fanns inte en enda ask alvedon på affären.
– Jag fattade ju att han måste få medicin för att få ned febern och skrev ett inlägg på Facebook.
Hon var samtidigt irriterad över att människor hamstrar så att det inte finns medicin till dem som är sjuka.
– Vad är det för fel på människor, som gör så när de inte behöver medicinen?
Den äldsta sonens gudmor, sjuksköterskan Anne, hade alvedon och lämnade medicinen på familjens bro.
– Från början var det bara jättehög feber. Efter några dagar fick han en fruktansvärd hosta och jag fick hålla koll på hans andning, så jag har varit uppe på nätterna. Vi har knappt sovit. Han hade hög feber nästan två veckor och sedan försvann den.
Maria Selin försökte övertyga sig själv att det inte var covid19.
– För om det är det så är det ju farligt på riktigt och han skulle kunna dö. Så tänkte jag. Men Anne var jättetydlig med att vi måste leva som att det var det.
Sonen är ung, 21 år, och vältränad, men var under sjukperioden fruktansvärt trött.
– Det var först i fredags eftermiddag som han kunde stå på benen. Han har varit så sjuk och har fått kämpa, säger Maria Selin och tillägger att när hon inget kunde göra så var hon inte så kaxig.
Hon har en kristen tro.
– När man ser rubrikerna hur många som dör, man gråter och man ber.
Därför förundras hon över vad människor skriver på sociala medier.
– De skriver att det inte är farligt att åka till fjällen, men varför ska de dit? Det är ingen mänsklig rättighet att åka på påsksemester. De verkar inte förstå hur farligt det är, men det här är på riktigt.
När myndigheterna uppmanar människor att inte göra något de inte måste, utan att de ska hålla sig hemma, tycker Maria Selin att man ska lyssna. Hon frågasätter exempelvis att man går på After work eller tränger sig in på äldreboende trots besöksförbud.
– Vad är problemet? Vi har ingen aning om vem som är sjuk. Det kan vara vem som helst. Människor måste förstå, att det är här och nu. Corona finns överallt. Så fort någon dött i Norrbotten vill man veta på vilken ort personen bott med motiveringen att man annars inte vet om man ska vara orolig. Du ska vara orolig för det finns i din stad också. Det står inte att man är smittad i pannan, utan man kan vara smittad utan att ha symtom.
Hon tror det finns flera orsaker till att människor inte vill ta in allvaret. Dels menar hon att samhället är otroligt jag-fixerat. Man är sig själv närmast och anser att man har ”rätt” att åka på påskledighet.
– Jag ska, mina barn ska ha. Dels är vi också så freds-skadade och därför tror vi inte att det är så farligt eftersom vi har det så himla bra.
Maria Selin tackar Gud att hennes son har blivit frisk, men hon har också bett Gud, att ge vett i huvudet på alla människor som inte verkar ha det.
Men sedan finns även den andra sidan.
– Jag ser när folk ber om hjälp så står människor i kö för ge dem hjälp. Det värmer mitt hjärta och ger hopp om medmänsklighet.