På torsdagen hölls ett seminarium i Arvidsjaur om den framtida personalförsörjningen inom Försvarsmakten. Fortfarande fem år efter att värnplikten upphörde och frivilligheten infördes lyckas inte försvaret att rekrytera mer än drygt hälften av det årliga behovet av gruppchefer, soldater och sjömän.
Regeringen tillsatte en utredning om personalförsörjningen och en rapport lämnades i september. Utredningen föreslår att man återinför värnplikten med första inryckning 2018. Initialt föreslås en volym på 4 000 rekryter årligen för att successivt ökas till 8 000 från år 2022 och framåt. Förslaget är ute på remiss.
Pliktverket, som tidigare funnits i Boden, döptes 2011 om till Rekryteringsmyndigheten. Avdelningar för urvalstest finns i Stockholm, Göteborg och Kristianstad.
– Om det blir så att man aktiverar värnplikten så vill vi självklart ha ett mönstringskontor. Det passar ju utmärkt i Boden, säger Inge Andersson, kommunalråd.
Hur jobbar ni för att förverkliga det?
– Vi har kontakter på lite olika håll.
Vilka?
– Det vill jag inte säga, utan vi drar i vissa lämpliga trådar. Beslutet om utredningen ska tas och sedan är det en tid efter det innan det blir verklighet. Det finns mycket kompetens inom Försvarsmakten. Om en placering av ett mönstringskontor skulle komma att handla om kompetens så ligger Boden väldigt bra till, säger Inge Andersson och tillägger:
– Det är väldigt tydligt, att ska försvaret klara rekryteringen av soldater och officerare då måste vi ha en bredare rekrytering än enbart den här frivilliga grundutbildningen. Det krävs att Försvarsmakten fortsatt marknadsför utbildningen och att det kanske från oss alla i samhället uppstår en bättre insikt att vi behöver ett försvar. Världens förändras fort.
Överste Ulf Siverstedt, ställföreträdande regementschef på I 19, säger att det finns väldigt stora personalbrister, framför allt avseende den tillfälligt tjänstgörande personalen.
– Därför föreslår den här utredningen att stötta oss med plikt och då även i regioner som är lite dåligt försedda med folkmängd. Det är svårare för oss. Vi behöver en grundutbildning för att kunna säkra försörjningen av personal till våra förband på I 19.
Försvarsmakten har angett ett behov av 4000 rekryter årligen.
– Vi vill ha omkring 500 av dem. Då pratar jag om hela I 19 inklusive Arvidsjaur och våra utbildningsgrupper som utbildar till hemvärnet, säger Ulf Siverstedt.
Fortfarande ska systemet bygga på frivillighet, men sedan ska man kunna fylla på med pliktinkallade. Utredningens förslag innebär även att när den militära grundutbildningen startat så tjänstgör alla under plikt.
Kan det ställa till det?
– Jag har reflekterat över det och att det kan medföra vissa besvikelser. Jag hoppas att vi ska vara så pass duktiga att det inte ska vara ett problem, säger Ulf Siverstedt.
Han påpekar att de frivilliga rekryterna måste vara informerade om att när de väl påbörjat sin utbilning gäller plikt även för dem.
– Vi som förband kommer fortsatt att jobba med rekrytering. Det finns faktiskt ett stort underlag som är intresserade av att tjänstgöra i Försvarsmakten.
Han syftar på det beredskapsunderlag som Rekryteringsmyndigheten tar fram.
– Utredningen förslår att vi får ta del av det. Vi ska också få möjligheten till större lokal rekrytering, som behövs till hemvärnet.
Hur ser du på att få ett lokalt mönstringskontor i Norrbotten?
– Utredningen talar ju inte någonting om det, men med tanke på tidsåtgången för dem som ska mönstra så skulle det vara väldig bra att ha ett kontor i Boden, säger Ulf Siverstedt.
Utredningen pekar på att det redan 2018, samma år som värnplikten förslås återinträda, kommer vara en allvarlig officersbrist.
– All yrkesofficersrekrytering sker på frivillig basis. Vi kan informera och rekrytera personer som genomför eller har genomfört sin grundutbildning. Specialistofficersutbildningen sker inom Försvarsmakten och officersutbildningen vid Försvarshögskolan. Rekryteringsbasen blir större ju fler rekryter vi utbildar.
Det finns även en annan sak att ta itu med, den personliga utrustningen till kvinnliga rekryter. Ulf Siverstedt är medveten om att det finns problem med vissa storlekar och att utrustningen inte är helt anpassad.
– Det är något som vi måste jobba på att ordna till. Annars ger vi inte samma förutsättningar.