Det var i förra veckan som advokat Jan Kyrö lämnade in en resningsansökan till Högsta domstolen för sin klient Kristoffer Johanssons räkning. Johansson dömdes i Luleå tingsrätt 2014 till 14 års fängelse för att ha mördat och styckat Bodenkvinnan Vatchareeya Bangsuan, hans före detta flickvän. Senare samma år ändrade hovrätten domen till tio års fängelse för dråp.
Jan Kyrö vill att Högsta domstolen ska ogilla åtalet och fria Johansson i första hand. I andra hand att målet ska tas upp på nytt. Resningsansökan grundar han på nya omständigheter och nya bevis som inte lagts fram tidigare. Han yrkar på att 46 nya åtgärder ska tas i fallet, bestående av förhör med nya vittnen som framkommit, utökade tekniska undersökningar av tillvarataget material samt att material från "slasken" ska lyftas in i utredningen på nytt.
Kyrös främsta argument är att han menar att utredningen varit bristfällig samt att man bristfälligt utrett alternativa gärningsmän.
I hundratals punkter lyfter han fram de indicier han menar borde undersökas ytterligare, och i slutändan ska ge hans klient alibi och peka på en alternativ gärningsman.
Avsaknaden av brottsplats
I förundersökningen framkommer att inga spår visar på att ett dråp skett i Kristoffer Johanssons lägenhet. Det går inte utesluta att så är fallet och det går heller inte att utesluta att brottet skett någon annanstans.
Kyrö tar här upp ett vittne som ska ha hört höga kvinnoskrik under kvällen i området kring Rödbergsfortet, där Bangsuans kvarlevor sedan hittades. Kyrö tar även upp ett par vita damtrosor med besudlingar som enligt honom aldrig undersökts forensiskt. Trosorna hittades av polisen fem meter in i skogen invid Lejonbacksvägen, där ett vittne under rättegången sett en kvinna med "asiatiskt utseende" promenera.
Vidare menar Kyrö att det inte är fastslaget vilket miljö kvarlevorna förvarats i innan de hittades.
Skriken som grannar till Kristoffer Johansson vittnat om, menar Kyrö kommer från väckningssignalen på Johanssons surfplatta – något som inte lyftes i rättegången.
Den tekniska bevisningen
Ett av åklagarnas starkaste kort var det blod som hittades i bakluckan på hans bil. Jan Kyrö menar att det måste utredas ytterligare om det är möjligt att blodet kan ha kommit dit "på naturlig väg". Teorin han presenterar är att blodet på mattan i bakluckan och på handsken i bagageutrymmet ska ha kommit dit via en plastkasse, som också hade blodspår på sig. Kassen, menar Kyrö, kan ha varit Vatchareeya Bangsuans och blodet kan ha kommit på den vid ett tidigare tillfälle, som till exempel efter en skada.
En ytterligare teori är att blodet i bakluckan kan ha planterats dit. Att det inte finns blod i bilen någon annanstans än i bakluckan tycker Kyrö är "besynnerligt" och menar "talar för en plantering".
Kyrö hänvisar till åtta slagningar i bilregistret som gjorts på Kristoffer Johanssons bil mellan den 2 och 30 april och skriver: "Slagningarna ligger inom en rimlig tidsplan för någon som planerar ett mord och samtidigt vill rikta misstankarna mot någon annan".
Kyrö åberopar även två vittnen som ska ha sett en okänd man röra sig kring Johanssons bil under helgen 4-5 maj. Mannen ska ha lämnat platsen i en mörkblå stadsjeep.
En alternativ gärningsman
Förutom det vittne som hört skrik vid Rödbergsfortet och de underkläder som hittats vid Lejonbacksvägen och skulle kunna peka på alternativa gärningsmän, tycker Jan Kyrö även att mannen som Bangsuan hade en relation med utretts bristfälligt.
Han pekar bland annat på luckor i polisbevakningen, saknade spaningsloggar och att analyser av mobil- och smstrafik inte kunnat genomföras till fullo. Kyrö har hittat vittnen som uppger att mannen ägt alternativa mobiltelefoner som inte analyserats.
Kyrö menar att de analyser av en mobiltelefon som faktiskt gjordes visar att "den absoluta merparten av sms:en raderades vid en stor tömning fyra dagar innan Vatchareeya försvinner".
Kyrö noterar att mannen i fråga vid denna tidpunkt ägde en mörkblå stadsjeep som han sålde två månader efteråt.