48-årige yrkesofficeren Morgon Frööjds stora passion i livet var länge musiken. Som gitarrist och sångare i Skeleton Birth hyllades bandet för sina insatser när man var förband åt Raubtier under Sverigeturnén 2016. Året senare fick de uppträda på Sweden rock festival.
– Det är nog en dröm som varje svenskt metallband har. Det betydde mycket då, säger han.
Men lugnet i Boden betydde ändå mer.
– Under Sverigeturnén med Raubtier fick jag se hur det var att vara ute på turné. Att bo i en turnébuss natt efter natt. Klart att det var skoj att stå på scenen men jag saknade samtidigt min familj hemma i Boden, säger han samtidigt som dottern Julia Frööjd leder ut en häst ur stallet.
I dag bor han och hans familj i Buddbyn strax utanför Boden. För fem år sedan kom Morgan Frööjd i kontakt med westernridning och den fångade hans intresse helt.
– Sättet som man kommunicerar med djuren. Små, små medel. Ofta helt tyst. Det här fascinerade mig från första stund, berättar han.
Från att i stort sett inte kunna någonting om vare sig hästar, ridning och den här formen att arbeta med ett djur har han nu utvecklats till en lyhörd och god westernryttare. Roaping är en disciplin inom westernridningen där man från sadeln ska kasta fast ett djur och sedan hantera det. Dottern Julia sätter sig på fyrhjulingen och åker ut på den stora ridbanan med en djurliknande mindre attrapp på släp.
Morgan Frööjd visar prov på ett par olika kasttekniker och med förbluffande precision skickar han ut lassot i luften.
– Det finns mycket att slipa på. Jag är ju egentligen bara en nybörjare om man jämför med hur bra de bästa i USA är, säger han när dammet på ridbanan har lagt sig.
Sedan ler han:
– Men det är förbaskat skoj.
Intill familjens gård i Buddbyn bor en lantbrukare. Tankar finns att på sikt arbeta med de djuren inne i på arenan.
– Det hade ju varit riktigt skoj, säger han.
Det här intresset delar han bland annat med sin dotter. Julia Frööjd leder ut 14-åriga stoet Cendra in i en mindre hage, en så kallad korall. Där bjuder hon på en uppvisning där hon med rörelser och tecken samarbetar med hästen helt utan ord och utan att hästen sitter fast i någon lina.
– Den övningen är det första vi gör när vi får en ny häst. Det är där man lär hästen att hålla en konstant fart och att byta riktning och att komma till en. Utan att man har något rep eller att man använder rösten. Det är framför allt kroppsspråket man använder, säger han.
Cendra var ett proffs redan när hon kom till Buddbyn för fem år sedan. Då hade hon bland annat vunnit SM i reining i blandrasklassen.
– Hon har satt standarden för hur känslig man kan vara som häst, säger han.
Han ser hur dottern arbetar med hästen inne i korallen. Efter en stunds tystnad säger han:
– Julia har en naturlig fallenhet för det här. Jag blir själv både stolt och imponerad när jag ser hur hon kommunicerar och arbetar. Det här är häftigt.
I dag hjälper han också andra hästägare med deras hästar.
– Det kan vara problemhästar som inte alls vill samarbeta. Att jobba med just sådana djur har blivit lite av vår grej, säger han.
Är hästlivet lika intressant i dag som för fem år sedan?
– Ja absolut. Ju mer man lär sig desto mer fascineras man. Man kan aldrig lära sig allt inte ens under en livstid så jag har svårt att se att jag skulle bli less och tröttna på det här.