Sedan nÄgra Är har familjen tvÄ hundar. Förutom Snow finns ocksÄ Leia.
Snön yr utanför fönstret och traktorerna arbetar ihÀrdigt med att forsla bort massorna frÄn Bodens gator. Den Ätta Är gamla blandrastiken bÀr det för dagen passande namnet Snow.
Hon ligger pÄ vardagsrumsgolvet hemma hos Sara Rezgui i den charmiga bostaden i centrala Boden. Det ser behagligt och avslappnat ut.
â Hon Ă€r en hund som kan konsten att koppla av. SĂ„ har hon alltid varit. VĂ€ldigt lugn, sĂ€ger Sara Rezgui.
För Ätta Är sedan arbetade Sara i Bhutan som kock dÀr hon var med om att bygga upp en restaurang som ingick i ett nytt lyxigt hotell. Platsen som hon bodde var en mindre by dÀr mÄnga av hundarna levde sina liv ute pÄ gatan.
â Det Ă€r ju lite svalare och de hade heller inte skabb i samma utstrĂ€ckning som till exempel gatuhundar i Thailand. MĂ„nga mĂ€nniskor skĂ€nkte ocksĂ„ matrester sĂ„ de kunde Ă€ndĂ„ ha det förhĂ„llandevis drĂ€gligt, berĂ€ttar hon.
Det Àr lÀtt att förstÄ att Sara Rezgui hade svÄrt att motstÄ de hÀr smÄttingarna. Snow som hÀr ligger nÀrmast sin mamma Àr född pÄ gatan i en liten by i landet Bhutan.
Sedan fortsÀtter hon:
â Men det Ă€r ju flockar som fajtas med varandra dĂ„ det blir en kamp om territorium. SĂ„ det Ă€r mĂ„nga valpar som stryker med.
PÄ vÀg till arbetet sÄg hon hur tvÄ av tikarna hade fött fram varsin kull ungefÀr samtidigt. Hon sÄg de smÄ liven vÀxa för att till sist börja leka med varandra pÄ valpars vis.
Redan dÄ upplevde hon att hon hade fastnat för det svarta nystanet med en vit rand i pannan.
â Jamen hon var ju sĂ„ fin. Jag passerade ju den lilla kiosken och gathörnet dĂ€r de bodde sĂ„g jag fick ju se dem varje dag, sĂ€ger Sara och ser pĂ„ Snow dĂ€r hon ligger utstrĂ€ckt pĂ„ golvet.
En morgon högg det till i bröstet nÀr hon sÄg att en av de tvÄ svarta valparna hade blivit överkörd.
â De smĂ„ var ju alldeles intill vĂ€gen. Ăven om jag var rĂ€tt van att se hundar som levde pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet sĂ„ var det hĂ€r en hemsk syn. Jag trodde ocksĂ„ först att det var hon, berĂ€ttar Sara.
NÀr Snows syskon blev överkörd bestÀmde sig Sara Rezgui att ta sig an den lilla valpen.
Det visade sig att Snow hade överlevt. Efter det bestÀmde hon sig för att börja se vilka möjligheter som fanns för att ta hand om den lilla valpen för att pÄ sÄ sÀtt erbjuda henne bÄde trygghet och omvÄrdnad.
â DĂ„ tog jag in Snow och hon fick börja leva med mig, sĂ€ger hon.
Sedan fortsÀtter hon:
â Jag skulle ju stanna och arbeta i Bhutan. Och jag tĂ€nkte att tar jag hand om henne sĂ„ blir det inte nĂ„gon semesterhund utan dĂ„ ska jag göra vad jag kan för att ta med henne hem till Sverige.
VÀgen till Boden var inte spikrak eftersom Sara fick ett annat erbjudande dÀr hon skulle bygga upp en liknande restaurang pÄ en kÀnd turistattraktion mitt i ödemarken i centrala Australien.
â Det Ă€r ju ofta sĂ„ med mig att jag triggas av sĂ„dana hĂ€r utmaningar. SĂ„ jag sĂ„g till att Snow fick rabiesvaccin. Sedan fick hon stanna kvar i Bhutan hos en kompis eftersom det var för dyrt och krĂ„ngligt för mig att ta med henne till Australien, berĂ€ttar hon.
Samtidigt som hon sÀger det lyfter Snow pÄ huvudet och tittar pÄ Sara. Det finns starka band mellan de tvÄ och i dag Àr hon tillsammans med Leia, som Àr familjens andra hund, en fin sÀllskapshund som Àr Àlskad av samtliga i familjen.
Sara Rezgui har aldrig behövt Ängra valet att ta sig an Snow. Sedan flera Är Àr hon en omtyckt och Àlskad familjehem med Boden som hemvist.
Vad har du att sÀga till mÀnniskor som gÄr tankarna att ta hand om en gatuhund?
â Ja. Absolut. Har man bara tiden och nĂ„gon som ocksĂ„ kan hjĂ€lpa till i processen. Det Ă€r en del jobb och kostar ocksĂ„ en slant men det Ă€r det vĂ€rt. Det kostar ju ocksĂ„ att köpa en rashund, sĂ„ i slutĂ€ndan Ă€r skillnaden kanske inte sĂ„ stor.