Gustav är ett fingerat namn. Han började spela redan när han var 15.
– Man kunde spela poker online och jag var väl rätt person på den marknaden. Det har gått i vågor, hur kraftigt och allvarligt det har varit.
Han berättar att han har försökt att sluta innan han fick kontakt med livsstilsmottagning. Första gången öppnande han upp sig för sina föräldrar. Skamfullt lade han alla korten på bordet och han fick hjälp att lösa sina spelskulder.
– Då fixade vi bara till ytan, gick aldrig till botten med varför jag spelade, vad det berodde på.
Följden blev att problemet kvarstod och spelandet fortsatte. Till slut hamnade han på botten. Skulderna hade vuxit till 350 000 kronor och han mådde jättedåligt.
– Jag hade träffat en ny tjej och hon visste väl inte om allt jag hade i bagaget, men jag hamnade i en period när jag spelade mycket. Samtidigt jobbade jag hårt och jag gick in i väggen.
Gustav fick ett ultimatum, att sluta spela eller separera. Han ville verkligen vara med den här tjejen och berättar att han hade känslor som han aldrig riktigt känt förut. Hon jobbade på hälsocentralen och talade med en kollega, som han fick träffa. Han fick därefter gå på samtalsterapi, men behandlaren ville slussa honom vidare till någon med kunskap om just spelmissbruk.
På det viset kom han kontakt med Bodens kommuns livsstilsmottagning och fick kognitiv beteendeterapi, KBT. Han kände en stor skam när han gick dit första gången.
– Jag kände mig liten och ensam. Jag var 29 år och måste prata med någon för att få hjälp, va faan är det för fel på mig? Jag minns så väl första gången jag träffade Therese, då frågade hon vem jag är. När jag sa att jag gillar att spela fotboll tryckte hon på att det är något jag gör, men vem är jag på insidan.
Det tände ett litet ljus och han insåg att han inte riktigt visste själv vem han var. Då började hans resa att ta reda på det, men förstod först inte varför han var tvungen att gå tillbaka till barndomen och sin uppväxt.
– Jag förstod inte vad det hade med mitt spelmissbruk att göra, men det visade sig ju att jag behövde det.
Han hade en bra uppväxt, men i tidiga tonåren skilde sig hans föräldrar och hans liv förändrades.
– Jag gick från en trygghet. Jag blev förbannad och ledsen. Mitt mående förändrades. Det hände något med mig då, men jag har aldrig kunnat sätta fingret på det.
Gustav fick sämre kontakt med sin pappa, som han saknade. Genom att gå tillbaka och titta på saker som hänt, som han gjort och hur han har reagerat kopplat till en trygghet han en gång förlorade så förstod han sambanden och fick en förklaring vad det är han jagat.
– Då behövde jag inte längre jaga det. Jag förstod också att jag är högkänslig.
Han lärde mycket om sig själv under den sex månader långa behandlingen och har även läst på.
– Det var som att lägga ett gigantiskt pussel. Man måste vara brutalt ärlig mot dig själv. Det är jobbigt, men jag började förstå hur allt hänger ihop. Jag lärde mig sortera tankar och känslor och att sätta ord på känslor. Jag kan nu acceptera en känsla, men behöver inte bli den. Då blir det lättare. När jag var klar kändes det som att det var det bästa jag gjort i hela mitt liv.
Skammen omvandlades till styrka. Han spelar inte längre och är fortfarande tillsammans med sin tjej.
– Jag är gladare och tryggare i mig själv. Nu vet jag vem jag är.