– Det känns spännande och väldigt, väldigt ansvarsfullt, säger hon när vi möts på ett kafé hemma i Boden samma dag som hon återvänt efter några dagars introduktion i Stockholm.
Det är mycket nytt att sätta sig in i för en som är ny, konstaterar hon.
I och med att hon börjar som ledamot i riksdagen, och även för första gången i kommunfullmäktige i Boden, avslutar hon sitt uppdrag som ordförande för Kommunal i Norrbotten och för LO-distriktet i norra Sverige.
Zara Leghissa är född 1970 i Boden. Hennes mamma arbetade inom handeln och hennes pappa i industrin. Mycket tid tillbringade hon hos sin mormor, vars make blev sjuk och gick bort tidigt. Hon var en viktig person i Zara Leghissas liv och något av en förebild.
– Mormor drog ett tungt lass och kämpade hårt för att mätta alla magar hemma efter att morfar dog. Det var en ynnest att få umgås mycket med henne, säger Zara Leghissa.
Zara Leghissa har värderingar som är djupt rotade i henne.
– Frihet, jämlikhet, solidaritet, allas lika värde, jämställdhet och rättvisa är viktigt för mig.
I högstadiet var hon en kaxig tjej som kunde säga ifrån om någon kompis blev mobbad.
Den nära relationen till hennes mormor fick henne att inse att även äldre måste få ha rätt till ett gott liv, att inte bara överleva på sin pension, utan kunna leva på den. Men också att äldreomsorgen behöver fungera väl, både för brukare och personal.
Hon har själv arbetat som undersköterska i äldreomsorgen under hela sitt yrkesliv och vidareutbildat sig till specialistundersköterska i demensvård, äldrepsykiatri och välfärdsteknik.
I slutet av 1990-talet började hon engagera sig fackligt, parallellt som hon hela tiden fortfarande jobbade kvar på äldreboendet.
– Jag är stolt över mitt yrke. Jag trivs jättebra som undersköterska.
Det var genom det fackliga arbetet, när hon började se sambandet mellan arbetslivet och olika politiska beslut, som intresset för politiken väcktes och hon gick med i Kommunals S-fackklubb.
– Just det här att politik gör skillnad – ända från den dag vi föds tills den dag vi dör.
Som undersköterska har hon genom åren sett hur budgeten har fått styra personalbemanningen.
– Där har äldreomsorgslyftet för att höja kompetensen, äldreomsorgssatsningen för att öka grundbemanningen och statsbidragen haft stor betydelse. Sådana satsningar måste fortsätta.
Ifjol fick hon frågan om hon kunde tänka sig att bli nominerad till riksdagen, eftersom Socialdemokraterna ville ha in någon med förankring i LO. Efter lång betänketid tackade hon ja. Valberedningen satte upp henne på fjärde plats efter Fredrik Lundh Sammeli, Ida Karkiainen och Linus Sköld.
– Det känns roligt att det är så många som tror på mig, säger hon.
Hon kommer fortsätta att driva de frågor som hon brinner för.
– Alla har rätt till ett gott liv. Alla behöver ha en vardag som är begriplig, hanterbar och meningsfull, oavsett ålder och vilka behov man har.
Hon vill också specifikt driva frågor som rör Norrbotten och tänker tillbringa mycket tid här för att möta människor så att hon får nytt bränsle till sin politik. Satsningar på infrastruktur och bostäder i Norrbotten och även på att göra yrken i vård, skola och omsorg attraktiva måste vara högprioriterade områden nu, menar hon.
– Vi behöver människor som flyttar hit och väljer att stanna kvar och konkurrensen om arbetskraft kommer bli enorm.