Statistiken visar antalet antagna till ämneslärarutbildningar vid andra urvalet per inriktning höstterminen 2011 till höstterminen 2022. De högra staplarna visar antagna till inriktningen mot gymnasiet och de vänstra till högstadiet.
Det talas om krisen inom skolan; kunskapskris, betygskris, lärarkris, vikariekris, läskris, skrivkris, kris i skolmatematiken, ordningskris, läromedelskris, rektorskris... Krisen beskrivs som akut ofta med krav på snabba åtgärder.
Skolledare i länet talar om att det är en extra stor utmaning att hitta behöriga lärare till högstadiet. Den senaste statistiken från UHR i samband med första valet till högre utbildning vårterminen 2023 visar att antalet sökande till en eller flera ämneslärarutbildningar var 20 procent färre till inriktningen mot årskurs sju-nio jämfört med vårterminen 2022.
Enligt Torbjörn Lindquist, utredare och analytiker på UHR, avviker trenden för antalet sökande till dessa utbildningar från trenderna för de flesta andra lärarutbildningar. Det eftersom antalet sökande minskade från höstterminen 2013 till och med höstterminen 2018. Därefter ökade antalet sökande något.
– Det kan till viss del hänga samman med att ytterligare en ämneslärarutbildning årskurs sju-nio, som är ett halvår kortare, infördes från och med 2 juli 2018, uppger Torbjörn Lindquist.
Höstterminen 2021 och 2022 minskade antalet sökande igen.
Antalet förstahandssökande och även antalet behöriga sökande till de olika inriktningarna följer i stort samma trender som antalet sökande totalt. Likaså antalet antagna till ämneslärarutbildningar mot högstadieinriktningen, men på en mycket lägre nivå.
Någon bra förklaring till varför trenderna ser ut som de gör har inte Torbjörn Lindquist. Inte heller Julia Elenäs, utredare och analytiker på UKÄ.
– UKÄ har dessvärre inte undersökt varför individer söker eller inte söker till en viss utbildning, uppger hon.
Petronella Sirkka, för- och grundskolechef i Bodens kommun.
Petronella Sirkka, för- och grundskolechef i Boden, har ingen direkt kommentar till statistiken annat än att hon känner igen sig.
– Vi upplever att antalet studerande som vill ut på verksamhetsförlagd utbildning, alltså praktik, har minskat över tid. Det är en lång utbildning med sämre löneutveckling än andra lika långa utbildningar som exempelvis ingenjörer, säger hon och tillägger att det är tufft jobba på högstadiet, på många sätt. Det är en brytningstid och mycket händer för första gången i en tonårings liv.
– Men jag tycker att det är en underbar plats för människor, som vill vara mitt i vändningen från liten till stor. Det finns tack och lov fler än jag som känner så.