Norr media skrev om Andreas Nilssons dotter på Örtvägen i Sävast som fick 304 meter kortare skolväg, alltså under tre kilometersgränsen för att Bodens kommun nyttjande en ny karttjänst. Maria Kristoffersson, tekniska avdelningen, där skolskjutsarna finns, tycker istället det inhandlade systemet blir mer rättvist för alla. Nya kartsystemet ger en mer tillförlitlig mätning och kommunens mål är att alltid jobba efter lika behandlingsprincipen.
– Bodens kommun nya skolskjutsystem beräknar bussträckorna utifrån den nationella vägdatabasen. Det blir därför väldigt exakta sträckor från bostaden till den anvisade skolan enligt skolskjutssystemet. Tidigare satt man nästan och räknade för hand i det äldre kartsystemet, säger Maria Kristoffersson.
Föräldern på Örtvägen hade även synpunkter på att dottern måste passera över ett obevakat övergångsställe.
– Vår bedömning är att vi har trafiksäkra passager och övergångsställen på sträckorna. Den sträckan som föräldern tycker är trafikfarlig har upphöjt övergångsställe, intensiv belysning och är målad. Något mer säker än så kan man inte göra ett övergångsställe om du inte ska ha en tunnel, säger Kristoffersson.
Gör alla kommuner så här?
– Jag vet faktiskt inte om fler köpt upp samma skolskjutssystem som oss. Avtalet för vårt gamla system hade gått ut och det var så gammalt. Vårt skolskjutssystem är absolut ingen besparing. Vi har gjort en jättegrundlig undersökning i hela kommunen att alla våra beslut ska vara utifrån ett jämnställdhetsperspektiv. Det kan vara beslut om skolskjuts, färdtjänst eller ett övergångsställe. Det betyder att kommunen inte gör skillnad på någon. När vi gick igenom skolskjutsfrågan med vårt nya system så ser vi att vi inte har behandlat alla elever rättvist. Så vissa har faktiskt fått skolskjuts fast man inte är berättigad till det. Medan andra barn som har samma sträcka fått cykla, gå eller åka lokalbuss.
Finns det någon självkritik till kommunens information?
– Absolut. Man kan alltid gå ut med mer information än vad vi gjort. Många ser vårt nya skolskjutssystem som ett straff mot deras barn, men någonstans måste man börja med rättvisan. Nu råkade de var dessa skolbarn och detta skolår vi kör igång, säger Maria Kristoffersson.