Lena Martinson jobbar på avdelningen för genusvetenskap på Göteborgs universitet.
Förvånar det dig att den man som kommer på sista plats på Norrbottens lista över de tio högsta förvärvsinkomsterna ändå tjänar 900 000 kronor mer än kvinnan som toppar den?
– Både ja och nej, jag har en tendens att alltid bli chockad när jag hör att det skiljer så mycket, men jag stöter ju på den här typen av information. Så den är inte förvånande på det sättet, men den är upprörande, säger Lena Martinsson.
Vi nöjer oss med att konstatera att det finns otroliga klyftor i samhället för vårt samtal om ojämlik lönesättning handlar inte om dem som är rikast, utan om vanliga löner.
Lena Martinsson påpekar, att lönesättning handlar om värderingar och föreställningar om vad som är viktigt, som appliceras och kommer i uttryck i lönerna.
– Det i sig får en normativ innebörd vad som är viktigt.
Därför anser Lena Martinsson att man behöver gå in med en könsaspekt eller genusaspekt på löner för att se vad som är viktigt och relevant, vilket i sin tur kan påverka samhället pågående. Hon poängterar, att dagens lönesättning är en stor del i en mycket lång historisk process, som samhället fortsätter att reproducera.
– Så även om man sitter där och tycker att saker och ting ter sig könsneutralt, så är man en väldigt liten del av en stor samhällsstruktur som hela tiden upprepar sig själv. Men, med det sagt, så finns det också stora möjligheter att förändra samhället genom att agera utifrån lönerna.
På grund av att kvinnor tjänar mindre än män minskar deras valfrihet och ökar beroendet till män. Lena Martinsson bedömer, att jämställda löner ökar kvinnornas möjlighet att vara individer och skulle förändra samhället i stort.
– Det skulle också förändra normerna kring vad som är viktigt. Då menar jag till exempel att vaktmästaren på ett sjukhus kan få mer betalt än barnmorskan. Det ligger många år bakom den förhandlingsstrukturen, som gjort att det har kunnat bli så. Det behöver inte vara den enskilda förhandlaren idag som är den stora boven.
Det är långa processer som har cementerats.
– I och med att det handlar om ekonomi gör det extra allvarligt när det visar sig i löner.
Lena Martinsson tycker att sjuksköterskefacket är ett bra exempel på hur de har använt sig av feministisk retorik.
– Deras retorik har förändrat synen på saker. Det var just de som lyfte exemplet med vaktmästaren och barnmorskan och visade på det absurda i det. Man kan utmana ett helt samhällssystem genom att ställa feministiska frågor. Därför är lönesättningen ett superintressant område.
Hon tycker det är lätt att hålla med om att en könsneutral lönesättning är en av grundförutsättningarna för att kunna uppnå ett jämställt samhälle.
– Det är jätteviktigt. Samtidigt blir det också svårare när man börjar rota i vad som är könsneutralt. För då kan man komma dragande med att den ena grupper är mer intressant för en arbetsmarknad och därför får högre löner. I den argumentationen vad som blivit mest attraktivt ligger de stora frågorna om hur saker och ting värderas. Man måste vara väldigt aktiv i att ifrågasätta varför lönerna ligger som de ligger, konstaterar Lena Martinsson.
Dels handlar det om att man idag måste sätta löner, dels handlar det om en strukturfråga, vilket är en mycket större frågeställning. Den handlar om varför förskollärare tjänar sämre än biltillverkare.
– Den frågan måste man ta tag i för att få verkliga förändringar.
Lena Martinsson konstaterar dock att vi befinner oss i en kraftig antigenusrörelse där tonerna höjs mot jämställdhetsarbete och lika löner.
– Det här är en backlash, som jag inte sett förut. Vi ser att sådana här konservativa rörelser kommer in på universitetet och exempelvis vill ta bort genusvetenskap och jämställdhetsarbetet. Det handlar också om att få bort kvinnor.
Hon uppger, att man ser det väldigt tydligt i östra delen av Europa, men även i andra delar, inte minst i Frankrike. Det är en motrörelse som nu nått Skandinavien.
– Den syns i Ryssland, men också i USA där vi har trumpproblematiken, Den breder ut sig och med den följer en radikal högerkonservatism; att kärnfamiljen ska stå i centrum igen och att flickor ska vara flickor och pojkar pojkar. Den här antigenusrörelsen eller antifeministiska rörelsen går även mot hbtq-rättigheter.