Han står på en bergshäll med utsikt över Boden. I horisonten skymtar Luleå fram. Den forne vakt- och fortchefen har efter pensioneringen valt att ställa upp som guide i sin gamla arbetsplats.
– Det är ruskigt kul att återse de här miljöerna och få besöka forten igen, säger 75-årige Ralf Adolfsson.
1901 bestod Bodens befolkning av cirka 1.000 personer, men snart skulle här råda rena Klondyke-stämningen. Den 20 maj samma år togs det första spadtaget i det som i dag räknas till världens tionde största militära byggprojekt.
1.200 bergsprängare arbetade med slägga, spett och dynamit under sommarmånaderna när Bodens fästning byggdes. Det tog 16 år innan fem massiva bergfort hade gröpts ur och beväpnats med haubitsar och kanoner.
– Om man drar en ring runt Boden handlar det inte bara om fem fort utan totalt 1 200 militära byggnationer, om man räknar in alla skansar och gjutningar, berättar Ralf Adolfsson.
Den 31 december 1997 gick en epok i graven. Rödbergsfortet ingår inte längre i den svenska krigsorganisationen. För ett 10-tal år sedan startade Fästningsguiden i Norr AB bussturer till Bodens hemliga platser.
En uppskattad del i Ralf Adolfssons presentation är historien med Sveriges guldreserv som förvarades i Rödbergsfortet 1941-1982. Guldet låg bakom låsta valv som bara kunde öppnas med hjälp av två nycklar. De förvarades på riksbanken i Stockholm respektive Luleå.
Exakt hur mycket guld som fanns i fortet kan inte Ralf Adolfsson svara på, men han tror att det handlade om 130 ton.
– Det var inget drömjobb precis att vara vaktchef. Varje dygn var det angivet exakta klockslag när man skulle sticka in en nyckel i ett lås och vrida om för att visa att guldet var skyddat. Klockslagen var så täta att det var omöjligt att få en blund i ögonen.
En annan höjdpunkt under rundturen är radiobunkern. Den första officiella radiosändingen i Sverige sändes för snart 100 år sedan, när den dåvarande kungen i samband med Luleå stads 300-årsjubileum fick lyssna på en utsändning från Bodens fästning. Det första orden som Gustav V uppfattade var "jäklar anamma". Kungen uppges ha sett förvånad ut, men bekräftade sedan att hörbarheten var utmärkt.
– Vi vill att radiobunkern ska kulturminneskyddas. Det är födelseplatsen för svensk radio, berättar Maud Jacobsson från föreningen Boden radio - först i etern.