Det ser ut som ett gigantiskt lego - bygget av den nya kraftvärmepannan, som kostar totalt 760 miljoner kronor. Till årsskiftet ska huset vara färdigt och tätt. Själva pannan beräknas att tas i drift 2019.
– Det är en extremt kort byggtid, säger Lennart Jonsson. Vi har en egen projektorganisation och har anlitat Sweco i Malmö för upphandling och projektledning. Teknisk projektledare är Sören Hansson.
Totalt jobbar 32 personer på värmeverket. Nu är de många fler inne på området. Arbetsspråket är engelska då byggarbetarna kommer från hela Europa. Antalet varierar. Från början under grundläggningen var de 20-30 man medräknat arbetsledning. Sedan har det ökat allt eftersom bygget har fortskridit.
I dagarna kommer processleverantörerna in i bilden och då blir de närmare 200 personer under en period fram till första kvartalet 2018.
– Nu ska allt på plats och monteras ihop. Det mesta byggs inte här, utan produceras runt om i Sverige och i Europa. Det skulle ta flera år att bygga allt på plats, säger Lennart Jonsson.
Det ser ut som en mindre stad inne på området.
Det en av de största investeringarna i landet i värmebranschen, som pågår just nu.
– Det är en långsiktig överlevnadsfråga för oss. Man kan inte fortsätta att köra gamla pannor och anläggningar hur länge som helst. Till slut blir statusen så låg att man får en mängd fel och stopp, som man inte kan planera för. Kortsiktigt hade vi klarat oss några år till med att repa och laga pannorna som finns, men hade inte styrelsen vågat ta det här steget så hade vi fått en gigantisk investering på tio år framåt, säger Lennart Jonsson
Så styrelsens beslut var strategiskt viktigt.
Värmeverket har funnits på samma plats sedan 1979. Den senaste pannan som bygges är från 2008-09. Den nya pannan blir snarlik den men större.
– Den blir en systerpanna till den anläggningen.
Det är den åttonde pannan som byggs på anläggningen. Två av de äldre pannorna är inte längre i drift. Man måste ha flera pannor eftersom effektbehovet varierar mellan 8 megawatt i tomgångseffekt en varm sommardag till 120 megawatt en kall vinterdag.
– Man kan inte ha en panna på 120 megawatt och köra den på åtta. Det går inte. Vi måste plocka in panna efter panna utifrån behovet och kombinera ihop produktionseffekten, säger Lennart Jonsson.
Fjärrvärmeanslutning är hög i Boden.
– Inom de områden vi har byggt ut ligger vi på över 90 procent. Vi har inte fjärrvärme överallt. Vi har det till exempel inte i Vittjärv och Norra Svartbyn. Vi har några ställen där vi inte kan bygga fjärrvärme för att det är för glest, säger Lennart Jonsson.
Den höga täckningen tar samtidigt bort möjligheten att kunna fortsätta öka försäljningen.
– Skälet till att vi kan ha ett konkurrenskraftigt pris på fjärrvärmen i Boden, vi har det tredje lägsta i landet, är att vi har en anläggning där vi både kan producera värme och el väldigt billigt med avfallsbränsle.
Bodens Energi AB, Beab, får betalt för att ta emot avfall.
– Det skulle inte fungera annars. Sopor är ett jättebra bränsle som vi kan energiåtervinna. Men det sliter hårt på pannorna. Det innehåller så mycket salt och klorider. Så investerings-, drift- och underhållskostnader blir höga.
Enligt Lennart Jonsson har de en hög verkningsgrad på värmeproduktionen baserad på avfallsbränsle. I och med investeringen i avfallspannan, som byggdes för snart tio år sedan kan de täcka 85 procent av energibehovet med avfall.
– När man nått så långt ut på kurvan är det svårt att få ännu bättre täckning. Det vi egentligen gör nu är att vi konsoliderar oss som avfallsförbrännare på den här nivån, att vi skapar högre tillgänglighet och att vi kan gör mera elektricitet.
Det är en mix av alla driftförutsättningar som ska betala investeringen, men primärt elen.
– Vi kommer kunna producera 40 gigawattimmar mer el.
Fortfarande använder värmeverket olja. I fjol log den andelen på två procent. Hälften var bioolja och hälften fossil olja.
– Med den här nya investeringen om man räknar teoretiskt på det kommer vi bli helt fri oljeanvändningen när den nya pannan är i drift. Då kommer den fossila oljan att bli utfasad, säger Lennart Jonsson och är noga med att poängtera att det är i teorin för om något går sönder kan de vara tvungna att använda oljepannan för att hålla värmen i nätet.
För att kunna bygga har Beab fått en miljödom av Mark- och miljödomstolen. Det har gjort förbättringar av rökgasreningen på den äldsta avfallspannan på anläggningen, men de vet inte riktigt hur långt de når med den åtgärden. Därför kommer en del krav fastställas av domstolen i ett senare skede. Fram till dess gäller provisoriska krav.
– Hårda krav legitimerar vår verksamhet och gör oss till en seriös aktör på miljömarknaden, säger Lennart Jonsson.