Större skolor minskar segregation: "Gynnar alla elever"

Färre och större skolor ska minska segregationen i Boden. Blir det en enda högstadieskola ska den fullt utbyggd rymma 750 elever. "Politik är att vilja, våga och välja", säger Sara Nilsson Bruun (S).

Sara Nilsson Bruun (S), ordförande i utbildningsnämnden, och Ann-Christine Rutqvist (C), vice ordförande, deltog i presskonferensen om den stora skolutredningen.

Sara Nilsson Bruun (S), ordförande i utbildningsnämnden, och Ann-Christine Rutqvist (C), vice ordförande, deltog i presskonferensen om den stora skolutredningen.

Foto: LENA TEGSTRÖM

Boden2020-12-02 18:00

Grundskoleutredningen berör centrum och centrumnära områden i Boden och är början på en process som kommer pågå tio år framåt.

– Alla alternativ har samma målsättning. Vi vill minska segregationen. Det är absolut viktigast. Vi behöver en blandad socioekonomisk sammansättning av elever, vilket gynnar alla elevers resultat. Det visar statistik och skolforskning, säger Sara Nilsson Bruun (S), ordförande i utbildningsnämnden.

En minskad segregation uppnås bäst genom färre och större skolenheter i förslag 2 (se faktatext intill). En variant i det förslaget är att ha en enda högstadieskola. Det innebär 30 klasser, tio i varje årskurs. Totalt cirka 750 elever vid periodens slut.

– Då har vi tagit höjd för att kunna växa.

För en annan målsättning är att kunna möta en växande befolkning. Kommunens mål innebär omkring 500 fler elever år 2030.

Enligt Sara Nilsson Bruun finns det fördelar och utmaningar med alla alternativen utifrån hur de bäst uppfyller målsättningen att minska segregationen, hur kostsamma de är och vilket alternativ som är mer eller mindre konfliktfyllt.

Konfliktfyllt?

– Det finns förslag att lägga ned enheter. Det vet vi av erfarenhet skapar konflikter.

Det billigaste alternativet är att ha det som idag, men det beräknas ändå kosta 740 miljoner kronor i upprustning och utbyggnad. Det dyraste alternativet är att skapa flera sammanhållande F-9-strukturer med förskoleklass upp till årskurs nio. Det förslaget kostar nästan en miljard.

– Ur ett politisk perspektiv är utmaningen investeringarna. Det är prioriteringar vi behöver göra och som är viktiga för Boden och framtiden. Oavsett vilket beslut vi tar kommer det påverka barn decennier framåt. Vi ska bygga så att det är hållbart 50-70 år, säger Sara Nilsson Bruun.

– Det är en storsatsning. Vi måste orka vara högt upp i helikoptern och blicka långt. Det handlar om att vara modig. 

Hon påpekar att fokuset är att det ska bli bättre för eleverna.

– Vi kommer behöva fler behöriga lärare i takt med att vi växer och bedömer att fysiska förutsättningar för att bedriva en modern undervisning där elever får visa sitt bästa jag är attraktivt.

Nu ska partierna ta ställning. Socialdemokraterna har extra repskap den 16 december.

Beslut tas i utbildningsnämnden den 28 januari nästa år och i kommunfullmäktige den 22 februari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!