Stor respons efter kritik om bankernas feghet

Efter Norrbottens Medias avslöjande om bankernas ovilja att investera i mindre kommuner lyfts frågan upp på riksdagnivå. Kommunalrådet Claes Nordmark (S) berättar att han fick ett stort gensvar efter bankkritiken.

Kommunalrådet i Boden, Claes Nordmark (S), vill att riksdagens utredningstjänst analyserar balansen mellan in- och utlåning från bankerna i kommuner på landsbygden.

Kommunalrådet i Boden, Claes Nordmark (S), vill att riksdagens utredningstjänst analyserar balansen mellan in- och utlåning från bankerna i kommuner på landsbygden.

Foto: PÄR BÄCKSTRÖM / FRILANS

Boden2019-10-31 05:00

I samband med vår artikel om varför Nåiden nu helt lämnat sina byggplaner i Boden kritiserade Claes Nordmark bankerna för feghet. Responsen blev stor. Personer ända ned till Upplands län, bland annat politiska kollegor, delar hans uppfattning. 

– Man förstår inte varför bankerna är så fruktansvärt fega när det gäller bra projekt i hela landet. Man upplever att det inte finns plats för kapital på landsbygden i bankernas analyser. 

Claes Normark begriper inte varför bankerna inte vill låna ut pengar till bygget av nya bostäder i kvarteret Enen, som är en av kommunens mest attraktiva tomter, kanske den mest attraktiva. Hans tydliga uppfattning är att flera banker är alldeles för fega förutom i storstadsregionerna, där de satsar rejält.

Han anser att frågan måste lyftas till en högre nationell nivå och har sedan artiklarna i Norrbottens Media varit i kontakt med Ida Karkiainen (S), riksdagspolitiker från Haparanda. 

– Vi har landat i att hon ska göra en beställning till riksdagens utredningstjänst. Syftet är att analysera hur balansen mellan in- och utlåning ser ut till och från bankerna i kommuner på landsbygden, som tillhör stödområde A (se faktaruta), säger Claes Nordmark.  

De vill att utredningstjänster tittar på hur utlåningen ser ut jämfört med inlåningen för de misstänker att inlåningen är högre än utlåningen, inte minst jämfört med Stockholm. 

– Vår teori är att kapital tas från inlåningen på mindre orter till utlåning i storstäderna. Bankerna behandlar inte folk lika. säger Claes Nordmark. 

Konsekvensen av det, om teorin stämmer, är att bankerna bidrar till att hämma tillväxten på mindre orter och landsbygden, det vill säga ”resten av Sverige”. 

– Det innebär att de dammsuger landsbygden på kapital. Om man inte kan få kapital att bygga på kvarteret Enen. Var ska man då kunna bygga?

Claes Normark tillägger att man i Boden inte kommer att ge sig. 

– Om våra misstankar stämmer då måste det ske en diskussion med bankerna centralt om att de gör så här för de har ett samhällsansvar mot alla sina kunder. 

Blir det på regeringsnivå?

– Det har vi inte landat i ännu, men någonstans måste vi få upp frågan på högre nivå. Bankerna måste förklara sig, svarar Claes Nordmark och avslutar med att säga att det förr eller senare kommer att byggas bostäder i kvarteret Enen. 

Stödområde A

Det finns två kategorier av områden för vissa regionala stöd – stödområde A och B. I stödområde A återfinns de kommuner, som enligt regeringen har störst utmaningar med att förbättra företagens möjligheter att verka och utvecklas.

Totalt 39 av landets 290 kommuner tillhör stödområde A.

I Norrbotten ingår Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner.

Karta: Bodens kommun stadshus
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!