Hennes söner går i ettan och sexan på Fagernäs skola. Hon bedömer att en nedläggning av de tre skolorna framför allt drabbar barn med särskilda behov och även barn från andra länder.
– De kommer inte få hjälp på samma sätt och kommer inte synas i mängden. Redan idag får inte alla barn den hjälp de behöver. Det blir ju inte lättare på en stor skola.
Hon påpekar att allt fler barnfamiljer flyttar in på Erikslund där hon bor.
– Det är skönt att både ha förskola och skola så nära inpå. Jag vill inte skicka ned min pojk som fyller åtta år nästa år till busshållplatsen vid Ica för att åka till en skola i stan. Jag tycker de inte har något i stan att göra, säger Viktoria Lindgren.
Mattias Johansson kan köpa förslaget med ett stort högstadie, men han är inte beredd att skicka sin sex-åring in till stan med massa andra större elever.
– Torpgärdan och Fagernäs är levande barnfamiljsområde med förskolan och en låg- och mellanstadie skola. Det gör att folk väljer att flytta dit. Sara Nilsson Bruun (ordförande i utbildningsnämnden reds. anm.) tänker tyvärr fel i denna fråga.
Tillsammans går det drygt 600 elever på de tre nedläggningshotade låg- och mellanstadieskolorna. I ett alternativ skapar man i stället en F-6-skola centralt.
– Jag tror inte det finns någon forskning som visar att det är bra att man samlar så många barn. Klasserna kommer säkert bli större så det blir mindre fokus på varje barn. Jag ser inte att det är något positivt, säger Mats Engström.
Han har två söner, fem och sex år. Den äldre går på Fagernäs eller "Fagge".
– Jag förstår inte resonemanget. De pratar om att det blir en bättre integration med en större skola. Men när jag tänker tillbaka när jag själv gick skolan, så var det ju tvärtom. När man flyttade från Fagge till Korpen, så bildades fler grupperingar. Man hängde med dem som bodde här och som man spelade fotboll med.
Mats Engström tillägger att de bara är 13 elever i sonens klass, vilket gör att alla får vara med och får synas och höras. Att lägga ned flera skolor gynnar inte närhetslivet. Han ser inga fördelar med det.
– Det är så enkelt när det är så nära.
Raymond Stokki har ett barn som går i åttan på Stureskolan och en två-åring, som tillhör Torpgärdans upptagningsområde. I två förslag läggs tre skolor i ytterområdena och Stureskolan ned.
– Att lägga ned skolor tar död på stadsdelar.
Att ha nära inte bara till skolan utan även till sin fritid med grannar och vänner, menar han, är en fördel för barnen.
– Det är den ena delen. Den andra delen är att den större delen av den här rapporten förslår storskolor, en eller flera. Det enda, som jag menar, att man får ut av det är en besparing. Även om Sara Nilsson Bruun säger att det inte är en besparing är det här det enda det handlar om i slutändan, säger Raymond Stokki.
Han jobbar själv inom skolan som fritidspedagog och säger att det är barnen som drabbas vid en centralisering. I ett av förslagen finns en variant med att bara ha en högstadieskola med 30 klassar, omkring 750 elever.
– De får betala för att politiken vill spara pengar. Det kommer bli färre lärare. Det är struntprat det Sara Nilsson Bruun säger att vi skulle få fler lärare bara för att vi har storskolor. Det är ett argument som inte håller. Däremot, som rapporten tar upp, behöver skolorna rustas upp.