Hon uppger att de i dagsläget har 47 sociala kontrakt, merparten tillhandahålls av Bodenbo. För ett och ett halvt år sedan var den siffran ett 60-tal.
– Vi samverkar operativt med Bodenbo och får de flesta lägenheterna av dem. Dock skulle vi behöva fler. Efterfrågan är stor, säger Kerstin Larsson.
Ett socialt kontrakt innebär att kommunen hyr lägenheten i första hand och sedan hyr den ut lägenheten i andra hand till en klient. Kontraktet är förenat med olika former av insatser, särskilda villkor och regler.
– Det är kopplat till behovet av psykosocialt stöd, säger Kerstin Larsson.
Kommunen har målgrupper, som den har ett socialt ansvar för, och de har ofta behov av psykosocialt stöd.
– Finns det inga lägenheter ordnar socialtjänsten med tillfälligt boende på vandrarhem eller något annat.
Antalet sociala kontrakt har minskat. Det beror i huvudsak på att hyresgäster har fått överta kontrakt på lägenheter, men individ- och familjeomsorgen har inte fått tillgång till nya lägenheter i samma omfattning för att erbjuda till nytillkomna klienter i behov av bostad.
Bostadsbristen har medfört ökade svårigheter att få ett hyreskontrakt. Det handlar dels om bristen på hyreslägenheter, dels om höga krav för att få ett hyreskontrakt.I Många fall krävs fast inkomst och att man inte har några betalningsanmärkningar.
– Många av de personer vi möter uppfyller inte de villkoren, uppger Kerstin Larsson.
En följd av det är att i gruppen med människor som är i social utsatthet ökar antalet personer som är i akut hemlöshet eller ordnar eget kortsiktigt boende.
Bristen på bostäder är inte i huvudsak en socialtjänstfråga, uppger Kerstin Larsson, men leder till att stora grupper ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden och att allt fler därför söker sig till socialtjänsten för att lösa sina boendeproblem.
Den sekundära bostadsmarknaden är kommunernas utbud av boendelösningar för personer eller familjer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster. Därför spelar kommunen en allt viktigare roll på den marknaden.
– Under de senaste åren har den sekundära bostadsmarknaden ökat och under 2018 uppgav nästan nio av tio kommuner att de hade den formen av boenden, säger Kerstin Larsson.