Gun Sundberg Mabey lämnade sin hemby redan vid 14 års ålder när hon började realskolan i Gammelstad. Efter den flyttade hon till Luleå och gick på gymnasiet där. Därefter bar det av till Stockholm. Först jobbade hon en kort tid på en arkitektbyrå.
– Det var en man från Sävast, som höll på att bygga upp ett kontor. När han och hans fru åkte på semester så brukade jag ta hand om deras barn över helgerna.
Gun Sundberg Mabey berättar att det var parets tioåriga dotter, som anmälde henne till Fröken Sverige-tävlingen. Det kom att helt förändra hennes liv. Hon berättar att arrangören på den tiden valde ut tre tjejer som fick tävla vidare.
– Det var Margaretha Arvidsson och hon åkte till Miami där det var en tävling. Så var det en i Kalifornien, Miss International, och den deltog jag i, men eftersom Sveriges representant vunnit i Miami så kunde de inte välja Sverige igen. Man måste ha en balans. Sedan var det en i Europa också, som hette Miss World. Vi hade jätteroligt. Det var spännande som sjutton. Det här var 1966 och jag var 22 år.
– Efter det blev det den ena saken efter den andra, säger Gun Sundberg Mabey som berättar att hon först åkte hem efter tävlingen och ansökte om visum.
När hon fått det åkte hon tillbaka och fick där en spännande yrkeskarriär. Gun berättar att hon gick in i en vanlig mataffär och fick frågan om hon kunde besvara några frågor, så skulle hon få 35 dollar.
– Man hade inte så mycket pengar på den tiden. De hade en trailer på parkeringen. Därinne fick jag en klick av något vitt på först den ena kinden och sedan den andra. Efter några minuter torkades det bort och fick frågan hur det kändes. På den ena kinden var det något starkt, men på den andra kändes det lent och mjukt.
Av detta blev det reklam som gick konstant i på teven.
– Jag kände "inte nu igen", men kan inte klaga för jag tjänade 60 000 dollar det första året för de använde mig så mycket. De började ringa mig.
Hon jobbade även med att lansera sololja.
– Jag åkte till Hawaii, Puerto Rico, Mexiko och hela Karibien för att göra tevereklam på någon strand. Det betalar jag för i dag, huden gillade det inte. Jag har fått operera bort märken och går varje år på kontroll. Jag fick också ett jobb hos en uppfinnare, Jack Ryan. Han hade uppfunnit radardetektorer till Pentagon.
Gun Sundberg Mabey berättar, att han träffade Ruth och Elliot Handler, som byggde upp företaget Mattei.
– Från början jobbade de hemifrån från sitt garage. Det var Jack Ryan som kom ut med Barbiedockan. Han var energisk och jobbade mycket. Han var en mycket snäll och fin människa. Jag jobbade där i många år, gifte mig och åkte till Frankrike.
Hon var där ett tag, men åkte sedan tillbaka till USA och fick efterlängtade dottern Amanda.
– Sedan dess har jag blivit kvar där. Precis som alla andra har jag bra dagar och inte så bra dagar, men jag har haft fler bra dagar.
Gun Sundberg Mabey kommer hem till Norrbotten och Bredåker varje år, men gjorde ett uppehåll förra sommaren på grund av pandemin.
I sommar besökte hon hembyn och fick träffad gamla klasskamrater på en återträff för bybor och utflyttade bybor födda mellan 1940 och 1957. Gun, som i dag bor i La Jolla, Kalifornien, var den mest långväga gästen.
– Det var roligt, jag fick nästan hemlängtan.