Det blir nyproduktion i ett plan.
– De gruppbostäder vi har idag är byggda i början på 1990-talet i samband med att LSS-lagstiftningen kom till 1993, säger Nina Janson, verksamhetschef för boende och stöd.
Då byggdes jättemånga gruppbostäder när man flyttade från vårdhem till gruppbostad. De är fortfarande i bruk.
– Själva utformningen är inte den ultimata för dem som flyttar in på våra gruppbostäder idag. De som bor där nu vill hellre bo i flerfamiljshus. Brukarna vill bo som alla andra. De vill framför allt att det ska se ut på ett annat sätt, säger Nina Janson.
I dag är gruppbostäderna bland annat utformade med en korridor som inte fyller någon annan funktion än att vara en transportsträcka till det gemensamma utrymmet.
– Den gemensamma lokalen är integrerad med personalutrymmet, vilket inte heller är bra.
Nina Janson berättar att de i samma veva som kommunen beslutade att den ska bygga nya gruppbostäder var på en konferens om framtidens LSS-boenden. De fick med sig en hel del idéer.
Utifrån det har de utvecklat sin egen modell, Bodenmodellen.
– Vi vill bygga bort det som gör att det känns som en institution. Det blir tre hus med sju lägenheter i vardera, där den sjunde lägenheten blir personalrum. Man ska kunna komma och gå som man vill till gemensamhetsutrymmet. Det är inte placerat vid personalens utrymme, utan är en helt egen oas.
Enligt Nina Janson har de tagit intryck av psykologen Paul Hejlskovs teori om lågaffektiva bemötande. Den pedagogiken handlar om hur man kan skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar, för att förebygga att man hamnar i trängda situationer.
– Det är det som är Bodenmodellen, att det ska vara flexibelt. Lägenheterna ska fungera för många olika personer. Oavsett om man sitter i rullstol eller är högfungerande autistisk så ska man kunna bo där. Det ska finnas två utgångar från lägenheten om man inte klarar av att möta grannarna i trapphuset. Vi tänker alltid två utgångar, dels ur ett brukarperspektiv, dels ur ett säkerhetstänk för personalen.
Lägenheterna är två rum och kök. De kommer vara utrustade med taklyft, men också anpassade för par som är sammanboende. I personallägenheten kommer det vara en stor toalett där man får plats med duschvagn om en brukare behöver det och då får personalen flytta till en annan lägenhet.
– Gruppbostaden ska gå att förändra.
Två av gruppbostäderna ska ersätta befintliga, bland annat Bredåkra, som brann ned och som fick flytta till ett hus som kommunen egentligen hade sagt upp. De kommer få en helt ny gruppbostad. Den andra gruppbostaden ska ersätta Tunet, den gruppbostad som finns på Poppeln, som ska bli ett trygghetsboende. Så i slutändan blir det en utökning med en gruppbostad.
– Det finns ett ökat behov, men det kan variera från den ena dagen till den andra. Det kommer fler och fler ärenden till mig att verkställa, säger Nina Janson.
Hon berättar att intresseföreningarna och personalen har varit delaktiga i processen. Brukarna kommer att delta i ett senare skede när det blir mer praktiskt och mindre abstrakt.
– De kommer att få vara med när man ska välja var man ska bo och vilka tapeter man vill ha.
Tillsammans med arkitekter har arbetsgruppen tagit fram utkast på hur husen ska se ut. Det finns tre förslag på hur de kan utformas, men kommunen har ännu inte bestämt sig för något av dem.
Om tidplanen håller blir det inflyttning början av 2019. Tanken är att man ska börja byggas till nästa höst. Det uppdraget tar fastighetsförvaltningen hand om. Det finns två alternativa placeringar. Det ena är bredvid Snabelhuset. Det andra är på andra sidan Hedenbrogatan mitt emot regionens administration.