Sista striden på svensk mark

Han har producerat utställningen och tycker själv att arbetet har varit mycket intressant. Med stor inlevelse berättar han om vad som hände sista gången svensk trupp stred på svenskt territorium.
- Finland och Sverige var ett land, men svenskarna är dåliga på att komma ihåg sin östra rikshalva. Vi högtidlighåller på det här sättet vår gemensamma historia fram till finska kriget, säger Thorbjörn Wikström och tillägger att kriget fick stora konsekvenser för svensk del, som förlorade 40 procent av landets yta.
Sveriges största län
På den tiden omfattade Västerbottens län nuvarande Norrbotten och delar av norra Finland.
- Det var Sveriges största län med 80 000 invånare, men samtidigt ett av de fattigaste länen.
Utställningen belyser Västerbottens indelta regemente, som hade åtta kompanier uppdelade i två bataljoner.
- Regementet gick över till Finland och jag försöker i utställningen beskriva vad som hände genom deras ögon, säger Thorbjörn Wikström.
Utställningen är uppdelad i fem delar. Den första handlar om Västerbottens regemente och förbandets utrustning. Den andra berättar om dåvarande Västerbotten och om svårigheterna att få dit förnödenheter, som mat, ved och sjukvård.
Rått kött i Haparanda
- I Haparanda åt de rått kött för att det saknades ved. När de sjuka soldaterna återvände smittade de även läkare, sjukvårdare och civilbefolkning. I Umeå upprättades ett fältsjukhus med 1200 sårade och sjuka, hälften dog. Det var en sjukvårdskatastrof.
Den tredje delen handlar om manskapets vedermödor under kriget. En bataljon landsteg i Wasa, vilket var ett misstag. Delar av styrkan, både officerare och soldater, blev ryska krigsfångar. Den resterande styrkan anslöts till den finska huvudarmén och deltog bland annat i slaget vid Oravais där 1600 soldater från båda sidor stupade.
Den andra bataljonen sändes till det finska inlandet för att förhindra att huvudarmén omringades av de anfallande ryska förbanden. De deltog i striden om Virta Bro där den ryska offensiven hejdades.
Den fjärde delen handlar om reträtten till väster om Torneå älv. Den hårt sargade svenska armén kom överens om vapenvila, dock utan sanktion från Stockholm där officerare bland annat från Västerbotten störtat kungen, Gustav IV Adolf.
Delar av flottan seglade norrut och det blev nya slag mot ryska armén.
Sista striden
- Den sista striden stod i Pitsundet i augusti 1809. Slaget varande tre och en halv timme och 30 soldater dog på vardera sidan, säger Thorbjörn Wikström.
Han visar bland annat en stor kanonkula, som han lånat från Piteå museum och som sköts från Jarramas, fregatt i svenska flottan.
- Som historiker är det guld värt att kunna berätta från vilket fartyg kanonkulan kommer, säger Thorbjörn Wikström.
Del fem handlar om konsekvens av freden och vilka spår den lämnat.

Sista striden på svensk mark

Den nyproducerade utställningen på Försvarsmuseum i Boden handlar om de som stred i finska kriget 1808-09. - Det var traumatisk för Sverige, men ändå lite studerat, säger Thorbjörn Wikström, historiker.