Fler flyg, stridsvagnar och soldater kommer att vara placerade på Kolahalvön i framtiden.
Enligt Lars Karlsson, överste och chef för Norra militärregionen, kommer det krävas tid innan Ryssland kommer att ha den ökade kapaciteten på Kolahalvön.
– Läser man på ryska försvarsministeriets hemsida så pratar de om ytterligare en armékår längst finska gränsen bestående av tre motoriserade brigader och två flygdivisioner. Sen får vi se vad det blir egentligen, säger han.
När väl Sverige och Finland blir medlemmar i Nato kommer de båda länderna, tillsammans med Norge, troligen ha fler och mer avancerade flyg än Ryssland i området.
– Både Finland och Norge uppgraderar sina flyg från F-18 och F-16 till F-35 samtidigt som vi har den senaste versionen av Jas-gripen. Det gör att vi har en bra blandning av förmågor i luften, säger Lars Karlsson.
Det har även talats om att Ryssland ska sätta upp tre ytterligare motoriserade brigader vilket bland annat också skulle öka antalet stridsfordon och stridsvagnar på Nordkalotten.
I Norrbotten kommer man i sin tur att utbilda fler artilleriförband på A 8 i Boden och I 19 har fått ett utökat ansvar att producera krigsförband till Norrbottensbrigaden, som kommer gå från dagens fyra till elva krigsförband.
Värnpliktiga i övning vid F21.
I nuläget bedömer Lars Karlsson att Ryssland, på grund av kriget i Ukraina, har mindre markstridskrafter på Kolahalvön.
– De tre förbanden som normalt finns där har skickats till Ukraina och fått ganska mycket stryk, så markmässigt är man ganska svag i den norra regionen. De som är där är nog främst där för att försvara Kolahalvön och inte minst Murmanskbaserna, säger Lars Karlsson.
Enligt översten är baserna i Murmanskområdet, som rent geografiskt är närmare Luleå än Stockholm, strategiskt viktiga. Inte minst för ubåtarna som är bestyckade med kärnvapen.
– Det är en del av kärnvapentriaden som består av missilerna på marken och så är det strategiska ubåtarna. Det som vi kallar för den andra slagsförmågan, säger Lars Karlsson.
Missilerna och även flygvapnet är stridskrafter som Ryssland, om de ville, skulle kunna nyttja och då nå mål i Norrbotten.
Det som däremot talar för att det ska dröja en tid innan den ryska militären är redo att placera de nya brigaderna i närheten av den finska gränsen är konflikten i Ukraina. Som det ser ut nu har Ryssland mobiliserat ett par hundratusen ryssar för att delta i stridigheterna. En mobilisering som kommer i ljuset av att Ryssland lidit förluster under kriget.
– Värnpliktiga är sett till erfarenhet lättare att nyutbilda, officerare med lång erfarenhet och utbildning är svårare att nyutbilda, säger Lars Karlsson.
Lars Karlsson, Chef Norra militärregionen, menar att Ryssland i nuläget har begränsad militär kapacitet på grund av stridigheterna i Ukraina.
Även antalet värnpliktiga, som utbildas i Norrbotten, kommer öka. Det gör att man på kort sikt kommer att få fler soldater i Boden, på Kallax i Luleå och på längre sikt i Arvidsjaur och Kalixfors, i Kiruna. I Boden handlar det om en ökning från 600 till 1 000 värnpliktiga.
Men utöver att ökade anslag till Försvarsmakten lett till fler värnpliktiga, kommer även mobiliseringstiden att förkortas genom att all utbildning till Norrbottensbrigaden ska genomföras i Boden.
– Det gör att vi även återigen kommer att utbilda luftvärn, fältarbets-, ingenjörer och ledningsgrupp, säger Lars Karlsson.
Ett kommande Natomedlemskap kommer även har en påverkan på hur försvaret av Sverige och Norrbotten kommer att utformas, det är något som vi kommer uppmärksamma.