Norrbotten omfattar en fjärdedel av Sveriges yta. Flera av de mindre kvinnojourerna i länet vet i dagsläget inte om de kommer kunna fortsätta skydda våldsutsatta kvinnor, vilket öppnar för vinstdrivande verksamheter.
Socialstyrelsens kartläggning visar en ökning i andelen skyddade boenden som drivs av privata aktörer. År 2012 var det endast åtta procent av de skyddade boendena som drevs privat, 2019 var den siffran 37 procent.
Ökningen är en avgörande orsak till beslutet om tillståndsplikt för yrkesmässig drift av skyddat boende. Samtidigt som kvinnojourerna NSD talat med välkomnar en reglering av företag som tjänar pengar på våldsutsatta kvinnors behov av skydd, så finns stora farhågor för konsekvenserna det får för ideella kvinnojourers möjlighet att fortsätta driva jourhem.
– I grunden är det med kvinnojourer, som med annan social verksamhet av den typen, att vinstintressen sällan leder rätt. Vi vill inte ha den typen av marknader, utan ideella organisationer, som kvinnojourerna, gör fantastiska insatser, säger Magdalena Andersson.
Hon anser att kvinnojourerna ska ha bra ekonomiska villkor.
– Det satsade vi mycket på under våra år i regeringsställning och såg till att permanenta statsbidragen, så att de inte ska stå med en blank budget år efter år. Det här är viktig verksamhet när man är så utsatt att man behöver ett skyddat boende.