Initialt fick mannen hemtjänst genom Migrationsverkets försorg, men kommunen utförde tjänsten. När sedan Migrationsverket sade upp avtalen med Bodens kommun ansökte han om hemtjänst hos kommunen, som gav avslag. Han överklagade.
I avvaktan på ett avgörande beslutade socialnämnden i Boden att ge mannen hemtjänst för att undvika en nödsituation.
Förvaltningsrätten konstaterar att mannen tillhör den personkrets som omfattats av Lagen om mottagande av asylsökande, LMA, och bedömer därför att han inte har rätt till den insats han ansökt om hos kommunen.
– Förvaltningsrätten i Luleå tar ju inte ställning till vilket bistånd som har sin motsvarighet i LMA och vilket bistånd som inte har det. Vi tycker att domaren helt har missförstått och inte läst LMA. Där står det att bistånd, som inte har sin motsvarighet i LMA ska hanteras via socialtjänstlagen, säger Jan-Anders Rapp, verksjurist på Migrationsverkets rättsenhet.
Efter avslaget i Förvaltningsrätten har mannen i Boden sökt bistånd via LMA, vilket Migrationsverket har avslagit. Beslutet är överklagat och ligger hos Förvaltningsrätten i Luleå för avgörande.
– Det ska bli intressant vad de kommer fram till i det läget, säger Jan-Anders Rapp.
Norrbottens Media har berättat att Migrationsverket har köpt omsorgstjänster av kommuner och privata aktörer runt om i landet för 64 miljoner kronor under åren 2012-16. Detta har pågått länge, i vart fall sedan 2006, men ingen kan säga säkert.
Inte heller Jan-Anders Rapp vet hur länge.
– Rättsavdelningen tog över de här frågorna när vi gjorde om vår verksamhet 2015. Tidigare har verksamhetsområdet mottagning hanterat de här frågorna själva.
Han förklarar att utifrån de frågeställningar som verksamheten hade gjorde rättenheten en utredning.
– Vi tittade då bara på ansvarsfrågan och valde senare att ta ett rättsligt ställningstagande.
Det är bakgrunden till att Migrationsverket sade upp avtalen med Bodens kommun och flera anda kommuner. Myndigheten stöder sig på en kammarrättsdom från 2003.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att rättsläget är oklart och saknar i den domen ett mer djupgående resonemang kring gränsdragningen mellan LMA och socialtjänstlagen. Därför anser SKL att domen brister i det avseendet.
På frågan hur Jan-Anders Rapp kommenterar det konstaterar han att de inte är överens.
– Både vi och kommunerna är i det här sammanhanget betjänta av ett tydligare regelverk. Jag tror det kan finnas fler gränsdragningsfrågor mellan socialtjänstlagen och lagen om mottagande av asylsökande.
Enligt honom är hemtjänst en särskild biståndsinsats som handlar om en insats i det egna hemmet. Den återfinns bara i socialtjänstlagen.
– LMA är tydlig med att om det inte finns någon motsvarighet till den här omsorgstjänsten i LMA får man titta i socialtjänstlagen. Alla biståndsinsatser regleras inte i LMA, som är ett komplement till socialtjänstlagen. Det är inte så att asylsökande inte kan komma ifråga för bistånd i socialtjänstlagen. Därför har man inte reglerat alla biståndsinsatser i LMA, säger Jan-Anders Rapp.
Migrationsverket hänvisar asylsökande som behöver hemtjänst till respektive kommun. En asylsökande som får avslag kan inte få juridisk hjälp via staten. Det finns inga rättsliga förutsättningar för det, enligt Rapp.
– Så visst hamnar de i en svår situation.