Föräldrarna till barn i de skolor som utpekas som möjliga nedläggningsobjekt i utredningen gick genast ut med stark kritik. Facebookgruppen ”Nej till skolnedläggningar – ja till medborgardialog” som startades på torsdagen hade efter ett dygn fått över 300 medlemmar.
Skolfrågan ligger väldigt nära om hjärtat hos många, konstaterar statsvetaren Charlotta Söderberg vid Luleå tekniska universitet.
– I små kommuner har man ofta valt hur man vill bo beroende på hur skolstrukturen ser ut. Det kan skapa väldigt stora spänningar när man rör i sådana strukturer som människor har baserat sina livsval på.
Partisplittringar, att det uppstår särskilda skolpartier och att långvariga majoriteter stjälps på grund av skolfrågan finns det många exempel på, berättar hon.
Vad kan Boden göra för att undvika den situation som har uppstått i Luleå?
– Det viktiga är att ha en öppen dialog med medborgarna och att vara överens om problemformuleringen. Folkmissnöje uppstår när man känner att man blir överkörd av politiker. Det är det som diskussionen har handlat mycket om i Luleå, att man sa att man skulle ha dialog, men folk upplevde det som envägskommunikation.
Kan man skapa en lösning som människor ändå tycker att de har varit delaktiga i att ta fram, kan man slippa de största svekdebatterna, menar hon.
– Men ändå är skolfrågan alltid stor och rör upp känslor.
Sara Nilsson Bruun (S), ordförande i utbildningsnämnden, är lite förbryllad över de starka reaktionerna.
– Jag kan säga så här: Jag är förvånad eftersom det inte finns något förslag från politiken. Vi har bara tagit emot en utredning med tre förslag från tjänstemännen i förvaltningen och inte beslutat någonting ännu. Men jag är inte förvånad över att frågor om skola och skolstruktur väcker reaktioner.
Socialdemokraterna har inte ens diskuterat det internt än, betonar hon, utan ska göra det på sitt repskap 16 december. Utbildningsnämnden har sedan sitt möte 28 januari och kommunfullmäktige 22 februari.
Men kommer det bli något av de här tre vägvalen?
– Värstascenariot är att vi inte tar något beslut alls. Då kommer vi inte att utöka med en enda elevplats och får fortsätta med samma dåliga lokaler som nu. Mitt hopp till politiken står till att vi kommer att besluta om ett av de här vägvalen, eller en kombination av dem.