Enligt Annika Nordgren Christensen, som har lett utredningen om ett långsiktigt och hållbart personalförsörjningssystem, behöver beslut komma inom kort om den föreslagna tidplanen ska hålla.
– Det bör bli ett regeringsbeslut innan den här månadens utgång.
Vissa delar av pliktsystemet är redan igång. De som genomfört grundutbildningen blir krigsplacerad och måste göra repetitionsutbildning om de blir kallade. Alla som fyller 18 år måste svara på beredskapsunderlaget. Utredningens förslag är att Försvarsmakten ska få ta del av det.
– De viktigaste delarna i förslaget är att vi hittat ett system att fläta ihop den frivilliga rekryteringen och säkerställa Försvarsmaktens personaltillgång med plikt, säger Annika Nordgren Christensen.
Uppfattningen är att man även om värnplikten återinförs ska bygga på egen vilja och intresse så långt det är möjligt.
– Hur många som kommer att kallas till mönstringen avgörs av hur många som redan frivilligt har anmält sig.
Men det kommer inte stå stora skaror utanför regementsgrindarna. Mängden försvaret behöver få in varje år är enligt förslaget 4 000 man fram till 2020, för att därefter successivt öka. Från 2022 och framåt handlar det om en fördubbling.
– Uppgiften är att skapa ett robust, långsiktigt och hållbart personalförsörjningssystem. Då ingår att man har en ordentlig personalreserv. Om man inte gör någonting så är hela personalreserven utraderad redan nästa försvarsinriktningsperiod efter 2020. Därför måste man upp i den förslagna volymen. Det är även viktigt för hemvärnets rekrytering, säger Annika Nordgren Christensen.
Hon påpekar dock att plikten inte löser Försvarsmaktens alla personalförsörjningssystem. Enligt henne kräver det att man arbetar aktivt med rekrytering för att främja intresset för Försvarsmakten och behandlar de värnpliktiga på ett bra sätt under utbildningen så att de vill vara kvar, som anställda eller bli officerare.
– Man ska inte försämra villkoren bara för att man använder pliktinstrumentet. Vi förslår därför att dagersättningen ska höjas och att utbildningspremien ska vara kvar.
Lönefrågan kommer in som en viktig parameter för att få personer att gå från grundutbildningen till anställning.
– Försvarsmakten måste se över ingångslönerna för soldater och sjömän. I dag är den drygt 18 000 kronor. Jämfört med andra yrken för åldersgruppen är de en av Sveriges lägsta och då tycker inte jag att det svarar upp mot samhällets signaler vilken vikt de här yrkena har, säger Annika Nordgren Christensen.
Officersbristen är väldigt allvarlig. Att öka rekryteringsbasen är en viktig del, men det kommer inte att räcka, bedömer Annika Nordgren Christensen. Utredningen föreslår därför att man ska börja jobba med aspirantskolor och att man redan under grundutbildningen går i riktning mot officersprogrammet.
– Det är upp till myndigheten att utforma det. Man måste omedelbart ta tag i det. Man har skjutit problemet framför sig under ett antal år. Nu kan man inte hoppas på det bästa längre.
Går förslaget igenom införs för första gången könsneutral värnplikt i Sverige. Erfarenheter från Norge visar att materialfrågor var den största utmaningen vid övergången.
– Bara en sådan sak att det ska finnas kängor i storlek 36, 37 och 38. Det vet jag kommer att fungera bättre. Men allt kommer inte att fungera klockrent från början.
Om regeringen tar beslut i närtid kan man ha mönstringsplikten i gång redan 1 juli och kommer att kunna utbilda med värnplikt från 1 januari 2018.