Mark- och miljödomstolens tidigare dom från april innebär att det är tillåtet att förbränna blandat kommunalt avfall i panna 14. Utsläpp till luft regleras genom att parametrarna stoft, kväveoxider och ammoniak regleras genom årsmedelvärden.
Naturvårdsverket kan konstatera att utsläpp av parametrar som bland annat dioxiner och kvicksilver liksom andra metaller inte är reglerade. Inte heller kontroll av dessa parametrar reglereras på annat sätt än genom de minimikrav som gäller enligt förordningen om förbränning av avfall, FFA.
Grunden för överklagandet är också att prövotidsutredningen avser panna 14 som Naturvårdsverket uppfattat ska användas som en reservpanna efter att panna 18 tagits i drift. Bodens Energi AB har angett att man räknar med en drifttid om cirka 4300 timmar per år, men anger även att längre drifttid kan förekomma vid långvariga haverier i de övriga pannorna.
Mark- och miljödomstolen har ansett att driftstiden inte behöver begränsas och att drifttiden omfattas av det allmänna villkoret. Naturvårdsverket däremot bedömer att det kan vara svårt att tillämpa och följa upp det allmänna villkoret med ett så brett formulerat tidsomfång.
Man vill uppmärksamma att det rör sig om cirka 142 dygn eller fem månader och att det är tveksamt då om panna 14 ska betraktas som en reservanläggning och att pannan ska bedömas utifrån det perspektivet.