Osäkert om höjd ersättning räcker

Bodens kommun har höjt timersättningen för hemtjänst. Det finns en enda extern utförare. VD:n och delägaren i Inre kraft, Mattias Hjelte, har en förhoppning att det ska täcka kostnaderna resten av året.

KORK. "Tittar man på hur samhället klarar ett vård- och omsorgsbehov så korkar det idag igen på ställen där det inte ska korka igen", säger Mattias Hjelte, Inre kraft.

KORK. "Tittar man på hur samhället klarar ett vård- och omsorgsbehov så korkar det idag igen på ställen där det inte ska korka igen", säger Mattias Hjelte, Inre kraft.

Foto: Lena Tegström

BODEN2017-04-24 19:42

Han har tidigare uppgivit att företaget fått betala för att bedriva hemtjänst för verksamhetsåret 2016.

Läs mer: VD:n bekymrad om pensionärerna får det de behöver

Mattias Hjelte förklarar att timersättningen efter årsskiftet höjdes enligt index. Sedan höjdes den ytterligare från och med 1 april. Nu är den 424 kronor per timme.

Räcker ersättningen idag?

– Vi har goda förhoppningar att vi ska få den att räcka resten av det här året, men jag kan inte garantera att det blir så. Men höjningen i sig hade inte räckt. Vi måste anpassa vår verksamhet och vi har dragit ned tjänstgöringsgraden för ett antal anställda.

Men höjningen och de åtgärder de vidtagit täcker inte förlusten för i fjol.

– Timersättningen har gått som en jojo genom åren och det säger mig att man inte riktigt har koll vad man vill. Jag hävdar med en dåres envishet, att titta på timersättningen och uttala sig om förutsättningarna för att bedriva hemtjänst är ungefär som att avgöra en bils kondition genom att sparka på däcken, säger Mattias Hjelte.

Enligt honom är det istället hemtjänstens konstruktion som är avgörande. Han anser att det absolut viktigaste är om den enskilde får en bra eller mindre bra insats.

–  Här är vi inte överens med socialförvaltningen. Jag tycker att insatstiden hos den enskilde pensionären är för liten.

När kommunen beviljar hemtjänstinsatser använder man sig av schabloner för att beräkna den tid det ska ta att utföra dem hos den enskilde kunden. Mattias Hjelte anser att dessa tider är för snäva.

– Sedan finns det även andra aspekter som påverkar. Geografin och demografin (befolkningsutvecklingen reds. anm.) tillika tillgången på särskilt boende är också avgörande hur man måste konstruera hemtjänsten i den enskilda kommunen.

Socialnämnden betalar för att patienter måste ligga kvar på Sunderby sjukhus i avvaktan på insatser bland annat i form av plats på korttidsboende.

– Hade man varit lite snabbare på att använda hemtjänsten som en regulator och gjort den lite större så hade det spelat mindre roll att det är trångt på boendesidan ett tag. Det är när man bestämt att hemtjänsten bara ska vara så här liten som den här problematiken uppstår, säger Mattias Hjelte.

Han bedömer att socialnämnden bitit sig själva i baken lite grann när den så kraftfullt dragit ned på hemtjänsten för att få en ekonomi i balans. En allt för slimmad organisation innebär mindre flexibilitet.

– Jag tror att det finns mycket att göra när man tittar på gränsdragningarna mellan kommun och landsting. Det är ganska täta skott dem emellan, vilket inte är till medborgarnas gagn vare sig ur ett service- eller ekonomiskt perspektiv. Det är samma medborgare och samma skattepengar, säger Mattias Hjelte och tillägger:

– Tittar man på hur samhället klarar ett vård- och omsorgsbehov så korkar det idag igen på ställen där det inte ska korka igen.

Primärvården har fullt upp. På akuten ligger det vissa tider på dygnet patienter ute i korridoren för att det inte finns plats på avdelning och där ligger det i sin tur utskrivningsklara patienter, som inte får plats på äldreboende i sin kommun.

– Jag tror att vi hade kunnat dela upp det bättre, men då måste vi titta på de här vattentäta skotten mellan kommun och landsting i ett vidare perspektiv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!