Vi har tidigare berättat om händelser som utspelade sig på Björknäsgymnasiet för ett år sedan. De fick nyligen sitt rättsliga efterspel.
När det stod klart att eleven inte skulle få godkänt i matematik och svenska hotade de båda lärarna. Eftersom att sätta betyg ingår i lärarnas myndighetsutövning dömde Luleå tingsrätt den unga mannen för två fall av hot mot tjänsteman samt ofredande av en skolkamrat.
Han dömdes till samhällstjänst, 50 timmar, vilket motsvarar en månads fängelse om rätten hade valt det som påföljd.
Joanna Hübinette, ordförande, uttalar sig inte i det enskilda fallet, men uppger att gå till polisen inte är den första åtgärden man vidtar.
– I Bodens kommun har de flesta skolor en mycket tydlig konsekvenstrappa. Arbetet börjar i klassrummet med en tillrättavisning. Sedan trappas åtgärderna upp med fler inblandade; mentor, föräldrar, elevhälsa och rektor. Det kan till slut resultera i att andra myndigheter tar över.
Hon tycker att konsekvenstrappan skapar ordning och reda i skolan för alla.
– Den är otrolig viktig och i de fall det handlar om våld och hot kan vi polisanmäla, säger Joanna Hübinette.
De senaste åren har det kommit rapporter om att hot och våld mot lärare och annan personal i Sveriges skolor har ökat. Så även i Boden.
– I landet handlar det om en ökning med 35 procent över en femårsperiod. Så det är klart att det hänt saker. Vi jobbar med de här problemen hela vägen från förskolan till gymnasiet. Vi jobbar med eleverna och konsekvenstrappan är en rutin i det arbetet.
Joanna Hübinette uppger att det självklart ingår i en lärarens uppgift att lösa konflikter, men anser att det finns en gräns för vad man kan förvänta sig av den enskilde läraren.
– Stöd till läraren måste också finnas. Det handlar om en närvarande chef som inte negligerar hot och våld, att lärare eller arbetslag får handledning och att man tar in andra resurser i skolan.
För ett antal år sedan tog Bodens kommun bort ”kisarna", det vill säga kamratstödjarna i skolan, och fritidsledarna. Det är resurser som man nu saknar i skolan, enligt Joanna Hübinette.
– Skolor behöver dock trygghetsskapande åtgärder och rektorer har hittat olika sätt att skapa resurser för det arbetet. Politikerna har haft en hög målsättning att bara anställda pedagogisk personal, men det har vi fått frångå. Dels för att det inte finns pedagogisk personal att tillgå, dels för att för att det finns ett behov av att ha andra former av resurser.
Dessutom har skolan i Boden under året använt de medel som staten tillfört för att skapa likvärdighet inom utbildningen till att anställa trygghetsresurser av olika slag.
– Till exempel har vi på Stureskolan några vuxna som arbetar i skolans korridorer. Deras närvaro skapar trygghet. Vi kan se på flera skolor att det gör skillnad och har mycket stor betydelse. Rektorer ser goda resultat.
Joanna Hübinette tillägger att det är en extra resurs som gör att de hamnar i den nedre delen av konsekvenstrappan.
Har ni medlemmar som slutat för att de blivit utsatta för hot och våld?
– Det finns de som väljer ett annat yrke då de upplever att det saknas resurser och stöd för vårt uppdrag. Det krävs mycket av en lärare idag. Du ska både vara en skicklig pedagog och har en socialt fostrande roll, som medför att du tvingas ta över ansvaret från andra delar av samhället.