Bodens kommun har kommit överens med stålverksbolaget H2 Green Steel att det ska finnas en internationell skola där deras anställda från andra länder kan låta sina barn gå.
Mimmi Rönnqvist är projektledare för etableringen av både gymnasiet som kom igång nu i höst och grundskolan som öppnade i april.
– Man har dragit lärdom av Skellefteå och andra städer där det har etablerats gröna industrier att det behövs en internationell skola för att locka högkvalificerad internationell arbetskraft.
Både gymnasiet och grundskolan är kommunala och avgiftsfria. Till gymnasiet kan alla söka enligt det ordinarie antagningssystemet. I grundskolan däremot får endast barn till personer som har kommit för att arbeta en kortare period i Sverige gå eller barn som har gått en IB-skola i något annat land och sedan flyttar tillbaka till Sverige och behöver avsluta sin utbildning.
Tanken är att även barn från näraliggande kommuner ska få gå i Bodens internationella skola.
– Det handlar om att sänka tröskeln för att komma och prova att bo och jobba här i regionen, förklarar hon.
Den elev som bara ska gå i skola i Sverige ett par år tappar så mycket i ämneskunskaper under den tid som går åt till att lära sig svenska.
Om familjerna senare bestämmer sig för att stanna permanent slussas barnen över till svensk skola.
I låg- och mellanstadiet går just nu fyra elever. Alla är barn till anställda på H2 Green Steel. Lokalerna finns på Torpgärdsskolan och när vi kommer på besök är de ute och sparkar fotboll. Undervisningen är på engelska men de får också lära sig svenska.
På frågan om vad barnen tycker om sin nya skola kommer bara positiva svar.
– Jag älskar lärarna. Vi leker och läser, säger Pradhyumn Pampana, 8 år.
Ninanya Pampana, 10 år, är enda flickan i den åldersblandade klassen. Skolan är annorlunda än i Indien, berättar hon.
– Vi hade fler böcker och mer hemläxor i Indien.
Men då inskjuter deras lärare Erin Blair leende att de kommer att ha hemläxor här också.
– Men bara i ett ämne i taget. De är vana vid att ha hemläxor i alla ämnen varje kväll, säger hon.
De är totalt tre lärare som alla jobbar deltid i klassen.
Erin Blair är från Australien men har bott snart tre år i Sverige.
– Jag gillar väldigt mycket att vara lärare här, vi har underbara elever.
Är det inte svårt att ha en så liten klass?
– Jo, det är det. I IB-programmet ska eleverna komma med mycket egen input och det är svårt när de är så få. Man behöver få idéer av varandra, så det är stimulerande när man är flera. Men vi förväntar oss att det ska bli fler elever snart och då kommer vi kunna göra mycket mer saker, säger hon.
Anirvesh Inavolu, 10 år, berättar att det var en stor upplevelse för honom när han kom till Sverige för fem månader sedan.
– Sverige är ett kallt land, i Indien är det väldigt hett. Skolan är cool och jag har gått med i en fotbollsklubb som heter BBK. Jag älskar skolan och jag älskar sport.
I Indien var han inte med i någon fotbollsklubb, men här tränar han hårt för att bli bra.
– Jag tänker att när jag blir stor ska jag bli fotbollsproffs, säger han.
Han tycker inte att skolan är svår.
– Studierna är mer som en lek här, men det är en väldigt bra skola. Jag leker och studerar.
Vad tycker du om snö?
– Det är det bästa här. Det var mycket snö när jag kom hit. Vi lekte snöbollskrig och byggde snögubbar.