Kvinnojourens verksamhet i Boden vilar på två ben; dels att driva skyddat boende, dels jobba för ett jämställt samhälle fritt från våld.
Från och med 1 april krävs tillstånd för att bedriva skyddat boende för kvinnor utsatta för våld i nära relation.
Med anledning av konsekvenserna av de nya reglerna föreslår styrelsen i Bodens kvinnojour, att deras boende läggs ned.
– Vi har inte tillräckligt med ekonomiska resurser för att klara det som krävs i och med tillståndsplikten att driva jourboendet. Det är ett problem för många små jourer, säger Katarina Johansson, vice ordförande.
– Vi har en medarbetare och har inte ekonomi för fler, men det måste finns fler än en medarbetare och man ska ha en robust organisation. Det ska också finnas en chef. Som vi har drivit jouren hittills har Karin (Eklund, ordförande reds. anm.) varit arbetsgivarens representant gentemot vår medarbetare.
Personalen ska även uppfylla vissa kompetenskrav. Anita Grönlund, ledamot, tycker dock att man kan diskutera tydligheten i regeringens nya regler.
– Det känns som de har ett storstadsperspektiv. I större städer har jourerna fler anställda och därför lättare att leva upp till de kraven, tillägger Katarina Johansson och fortsätter:
– Intentionen är att höja kvaliteten, men det vi ser är motsatsen. När många små jourer inte klarar av kraven på bemanning och då inte får bedriva verksamhet, så kommer det blir svårt för kvinnor att få skydd i städer som inte är så stora.
Följden kan bli att enbart enstaka, en eller två jourer, kan erbjuda skyddat boende i länet, som utgör en fjärdedel av Sveriges yta.
– Det blir ett jättebekymmer för kvinnor i behov av skydd i små städer och Norrbotten, ett län med stora avstånd. Vi ser att det i stället för en kvalitetshöjning blir en försämring, säger Katarina Johansson.
Susann Söderström tycker dock att tanken med att kvalitetssäkra själva verksamheten är god. I och med tillståndsplikten står den även under tillsyn.
– Men ju fler ideella jourer som läggs ned desto mer öppnar det upp för privata vinstdrivande företag. Det blir kostsamt för socialtjänsten som behöver placera kvinnor och barn, inflikar Mia Vilén Örn.
Bodens kvinnojour har hos Socialstyrelsen sökt pengar för att möta tillståndsplikten och höja kvaliteten, men fick ingenting, uppger Karin Eklund.
– Motiveringen var att vi inte är tillräckligt robusta, vi har bara en anställd, men vi ansökte för att kunna anställa fler. Vi får pengar av kommunen, men inte för att anställa flera.
Förra året fördelades cirka 35 miljoner kronor i statsbidrag till ideella organisationer för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden.
– I år fick Socialstyrelsen 20 miljoner att fördela, säger Anita Grönlund.
Hon anser, att det är motsägelsefullt, att staten drar ned anslaget samtidigt som regering och riksdag höjer kvalitetskraven på boenden.
– Handläggaren tyckte det var väldigt olyckligt och visste om skyddade boenden som skulle lägga ned på grund av att de inte hade ekonomi.
Beläggningen på Bodens skyddade boende har ökat från 219 dagar till 229 dagar per år från 2022 till 2023.
– Det var fullt bara för någon dag sedan, säger ledamoten Catharina Holmqvist, som också tycker det är tråkigt att de tvingas lägga ned när kommunen står inför en stor expansion.
Kvinnojourens andra ben, att jobba för ett jämställt samhälle fritt från våld, kommer att finnas kvar.