Försvarsmakten har målsättningen att öka antalet kvinnor. På måndagen ryckte 100 rekryter in på Artilleriregemenetet, A 9. Av dem var 29 kvinnor.
Regementschefen Magnus Ståhl poängterar att plikten är könsneutral.
– Det innebär att TRM (Rekryteringsmyndigheten reds. anm.) tar ut den mest lämpliga individen oavsett om det är en tjej eller kille. Det är grunden. Det finns ingen styrning.
Man kvoterar inte.
– Varken kön, bakgrund eller geografisk tillhörighet, utan man tar ut den som är mest lämplig för befattningen, säger Magnus Ståhl.
Det är tredje året som det är nystart för allmän värnplikt. Peter Hemphälä, regementsförvaltare, pekar på att de också tryckt på det gentemot TRM, att om man har könsneutral plikt så måste de mönstra det också.
– Så att vi får in fler kvinnor i försvaret och inte bara fyller på med män.
Samtidigt, säger bataljonschefen Kenneth Nygren, att när man inom armén tidigare tittat på vilka som inte fullföljt sin plikttjänstgöring så har andelen varit avsevärt högre i gruppen inpliktade kvinnor.
– Det tror jag bygger på att man inte var riktigt förberedd på att man som kvinna kan bli inpliktad.
Han upplever dock att det har skett en förändring på senare år i samhället, att fler är på det klara med att Sverige nu har en könsneutral plikt.
Magnus Ståhl tillägger att den allmänna värnplikten är den första plikten, som dagens ungdomar möter. Infinner man sig inte kan man straffas med böter.
A 9 har som mest haft 42 procent kvinnliga rekryter. Det var några år sedan. Förbandet har historiskt varit bra på att rekrytera kvinnor.
Hur kommer det sig?
– Jag tror att det är kopplat till de kravprofiler som är på våra befattningar. Det är ett tekniskt truppslag, som kräver många olika kvalifikationer jämfört med andra enheter och förband, svarar Peter Hemphälä.
Magnus Ståhl förklarar, att de med teknikens hjälp skalat av många av de fysiska begränsningarna.
– Vi har inte sänkt kraven, utan förändrat och anpassat dem till dagens teknikutveckling. I vissa fall har vi betydligt högre krav och förväntningar, dock inte alltid fysiska, säger Peter Hemphälä och tillägger att de i dag har få enheter som är fysiskt krävande.
– Artilleriet i Boden har dessutom jobbat konsekvent med jämställdhet, likabehandling och haft det som en tung del i all verksamhet på hela regementet. Det avspeglar sig, kvinnor rekryterar kvinnor. Det är positivt.
Varför?
– Det blir operativt starkare tack vara mångfalden. Det blir bara bättre, säger Hemphälä.
– En blandad arbetsgrupp är en bättre arbetsgrupp än en enkönad arbetsgrupp. Vi jobbar sakta men säkert för att komma dit, tillägger Magnus Ståhl.
Kenneth Nygren håller med och berättar att han i år har kvinnliga yrkesofficerare på alla kompanier.
– I fjol hade jag inte det. Jag tror att det är viktigt för rekryternas del att de har förebilder att se upp till. Det bygger framåt. Vinsten är större än utmaningarna med det.
Vad är utmaningarna?
– Vi har haft rekryter här i 100 år, till större delen manliga, och har byggt in saker som är typiskt manliga. Vi har utrustning som är typiskt manlig och det tar ett tag att förändra det. Inte attityden, snarare utrustningen, säger Kenneth Nygren.
Han tycker de har kommit en bra bit på väg.
På Norrbottens regemente, I 19, har man i år tredubblat andelen kvinnliga rekryter jämfört med i fjol.