Myndighetschefen: "Därför lägger vi ned busslinjer"

Mats Aspemo, myndighetschef på Regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM, förklarar varför sex busslinjer i länet lagts ned.

"Det är lätt att säga att alla ska ha tillgång till kollektivtrafik. Sen är ju utmaningen vad den får kosta och vem som ska betala," säger Mats Aspemo, myndighetschef Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten.

"Det är lätt att säga att alla ska ha tillgång till kollektivtrafik. Sen är ju utmaningen vad den får kosta och vem som ska betala," säger Mats Aspemo, myndighetschef Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten.

Foto: Länstrafiken Norrbotten

Boden2021-09-01 17:00

Vi har berättat att Simon Enberg, 17, är en av de gymnasieungdomar, som drabbats när busslinjen mellan Älvsbyn och Boden drogs in

2012 kom Lagen om kollektivtrafik och beslut om att inrätta Regionalt kollektivkontor i alla regioner. 

Norrbotten har flera av varandra oberoende kollektivtrafikaktörer vilket är unikt i Sverige, alla skattefinansierade.

RKM ska besluta om trafikplikt, det vill säga var man ska ha trafik och hur ofta den ska gå. Besluten tas av RKM efter samråd med berörda parter där finansiären är en part.

– Spelreglerna har som jag upplever det tolkats olika över tid och beslut om trafikplikt har därför ibland tagits genom att finansiärerna inte ansökt om fortsatt trafikplikt, vilket gör att trafik upphört, förklarar Mats Aspemo.

I grunden finns ett samarbetsavtal mellan kommunerna och regionen i Norrbotten vem som ska finansiera kollektivtrafiken då ingen kollektivtrafik är företagsekonomiskt lönsam. Skattemedel måste skjutas in för att upprätthålla trafik. Region Norrbotten finansiera tåg och stomlinjer för buss.

En stomlinje är en sådan som passerar en eller flera kommun- och/eller länsgränser. Kommunerna finansierar trafiken inom kommungräns och i det fall tätortstrafik finns även den.

– Region Norrbotten har haft ett sparbeting som också till viss del hamnat på kollektivtrafiken. Vid RKM:s direktionsmötet i oktober 2020 togs flera linjer upp för eventuell nedläggning alternativt minskad turtäthet. Beslutet blev istället att inleda projektet ÅKERbär.

Syftet var att med alla kollektivtrafikaktörer i länet samordna trafik och bytespunkter för en högre kundattraktivitet och bättre kostnadseffektivitet.

– Vi utgår i projektet från ett oskrivet blad och ritar ned hur trafiken borde se ut för att nå detta mål. Projektets skarpa fas med ”kartritande” bör komma igång i oktober -21 utifrån att de konsultupphandlingar vi nu genomför faller väl ut. Principen är att ju fler som åker desto mindre kostar det skattebetalaren.

Tanken är att man genom samarbetet kan hitta besparingar.

– Att successivt fortsätta lägga ned linjer riskerar göra att bruttokostnaden minskar samtidigt som färre reser på grund av lägre attraktivitet, vilket gör att nettokostnaden ökar och finansieringsbördan på skattebetalarna ökar. Alla blir förlorare på det sättet.

En utmaning vilken RKM bär med in i projektet är hur glesbefolkade delar av länet ska kunna trafikeras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!